Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Snok

|

Nyhet

Museet i media V41

Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar ska skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.

Naturmorgons ”Nobelpris” i biologi - Fredrik Ronquist

Naturmorgon, Sveriges Radio delar ut sin egen version av ett Nobelpris i biologi och ger det i år till Naturhistoriska riksmuseets Fredrik Ronquist och Rolf Beutel på Friedrich Schiller University Jena. Hör Fredrik berätta hur allt började och om insektsintresset som följt honom hela livet. Du får dessutom en enkel förklaring på hans forskargärning.

Snokar i Nackareservatet blir längre och tjockare

Museets Johan Nylander medverkar i P4 Stockholm och pratar om att snokarna i Nackareservatet blivit både längre och tjockare med åren. Studien bygger på insamlingsdata gjorda sedan 40-talet av Naturhistoriska riksmuseets Carl Edelstam, som påbörjade insamlingen redan som tonåring. Johan Nylander talar om vikten av studier som sträcker sig över lång tid och klimatförändringarnas påverkan på både snokar och andra djur.

Sveriges Radio tar även upp ämnet i en tidigare sändning och intervjuar då Simon Kjärvemo från SLU.

Naturreportaget: Snok luktar lycka

Reportage med Ludvig Palmheden.

  • Ludvig Palmheden från Naturhistoriska riksmuseet har snart händerna fulla av snok. Och snoklukt! Det skriver och berättar Sveriges Radio.
  • Reporter Karin Gyllenklev blir också varse att snokar kan låta en hel del. Hör både snokväs och snokprassel i hennes reportage.
  • I Nackareservatet i Stockholms län har forskare studerat snokar ända sedan 1940-talet.

Mount Everest blir högre

Mount Everest blir högre och högre. Jourhavande geolog Jenny Andersson medverkade I TV4 Efter Fem och förklarade vad det kan bero på. Inslaget börjar 01:39 minuter in i sändning och intervjun med Jenny startar vid 02:33.

Därför har museet 3 000 döda uttrar i frysen

P4 Skaraborg intervjuar museets Anna Roos som berättar om Statens vilt, varför dessa djur ska skickas in till riksmuseet när de påträffas döda i naturen och att vi kan följa miljögifters påverkan sedan 70-talet.

  • Den som hittar en död utter ska kontakta polisen – för att de ska kunna skicka vidare djuren.
  • Utter-experten Anna Roos arbetar på Naturhistoriska Riksmuseet, där djuren till slut hamnar.
  • Hon berättar varför museet förvarar över 3000 döda uttrar i sina frysar.

Vad händer i lövet på hösten?

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker berättar i Förmiddag i P4 Jönköping vad det är som händer i lövet när det ändrar färg på hösten och hur trädet förbereder sig för vintern. Visste du att den röda färgen är ett slags solskyddsfaktor?

Museet omnämns

Debatt: Säkra framtidens kultur – ansvaret för kulturens lokaler är gemensamt

Kulturdebatt i GöteborgsPosten: Kulturens betydelse lyfts ofta fram från politiskt håll och medborgarna ska garanteras ett brett kulturutbud. Samtidigt har många aktörer inte längre råd att betala hyran. Gunnar Ardelius och Mikael Brännvall kräver en långsiktig lösning.

Chiffer som dörrsymbol

Statens Fastighetsverk skriver på sin Facebooksida: Chiffer är inte bara krypterade meddelanden, det är också dekorativa initialer. Oftast syns de som symboler för kungligheter på de platser där ett porträtt eller en vapensköld inte passar. En vanlig plats för chiffer är över portar och på grindar…...En myndighet som använder ett chiffer är förstås vi själva, Statens fastighetsverk. Naturhistoriska riksmuseet har också ett chiffer på sina dörrar. För tydlighetens skull är dessa mer avskalade än sina kungliga motsvarigheter.