Hoppa till innehåll
Brunbjörn

|

Ny viltforskning ska ge bättre koll på björnarna

Varje höst går det folk i skogarna i någon del av Sverige och samlar björnspillning i små provrör. Proverna skickas till oss på museet för genetisk identifiering och en beräkning av hur mycket björn som finns i landet. Nuvarande analysmetod ger en bild av hur många individer som rör sig i ett län, men det finns betydligt mer information att hämta i spillningen.

Två av museets medarbetare på avdelningen för natur- och miljöövervakning har tilldelats medel av Naturvårdsverket för att utveckla rovdjursövervakningen. De två projekten handlar dels om att ta fram en ny DNA-metod för åldersbestämning av björn, dels om statistiska verktyg för mer exakta uppskattningar av populationsutveckling.

Åldersbestämning av björn

- Vi ska testa en metod för att åldersbestämma björnarna och på så vis få insikt om hur många fertila honor som finns. Det ger oss ett mycket mer relevant underlag för våra beräkningar, säger Niclas Gyllenstrand, intendent på enheten för populationsanalys och -övervakning.

Förbättrade statistiska verktyg

Det andra forskningsprojektet handlar om att förbättra de statistiska verktygen för analys.

- Genom att kombinera genetiskt bestämda släktskap mellan individer, geografisk info om fyndplats och rapporterad jakt kan vi följa hur populationens storlek och utbredning förändras med tiden, säger Martin Sköld, förste intendent på på enheten för populationsanalys och -övervakning.

- Det här projektet förenar avancerad statistik med ett brett folkligt engagemang – hundratals frivilliga bidrar årligen till den svenska björninventeringen och skapar ett ovärderligt underlag för modern populationsanalys, säger Martin.

Vill du läsa mer om projekten?

På Naturvårdsverkets sida kan du läsa merom de två projekten

NIAge: Åldersbestämning av rovdjur med icke-invasiva metoder Länk till annan webbplats.

BearKin: Förbättrade metoder för att övervaka populationer av stora rovdjur Länk till annan webbplats.

Varför görs en rovdjursinventering?

Inventeringen visar om djuren finns i tillräckligt antal i relation till förvaltningsmålet, det vill säga hur många individer som ska finnas för att arten ska anses ha en gynnsam bevarandestatus.

Data från inventeringen ligger därmed också till grund för beslut om kvoter för licensjakt.

Inventeringsdata kan även användas för att hantera eller undvika konflikter. Det händer att rovdjur skadar tamdjur (till exempel ren och får) och skapar oro hos allmänheten. Fakta gör det möjligt att rikta förebyggande åtgärder, planera insatser där behovet är störst och beräkna ersättning vid rovdjursskador.

Dessutom finns det självklara vetenskapliga värdet i att bygga kunskap om ekologi och ekosystemens funktion.

Foto: Lars Wiklund