När de utdöda får nytt liv
Föreställ dig att du kan kika in i den genetiska sammansättningen hos varelser som strövade omkring på jorden för tusentals år sedan och förstå hittills okända förändringar i arternas arvsmassa. Med det kan du få nya förklaringar till arters utveckling och vilka genetiska faktorer som bidrog till att de dog ut.
Det är precis vad Tom van der Valks forskningsprojekt syftar att göra genom att studera DNA hos utdöd så kallad megafauna, som mammutar och ullhåriga noshörningar.
Tom tilldelas i början av september 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en studie av förändringar i utdöda arters arvsmassa.
Kärnan i studien är stora omstruktureringar av arvmassan som dramatiskt kan påverka en organisms egenskaper och möjlighet till överlevnad. Forskningsområdet har tidigare varit utmanande av tekniska skäl. Nu har teknologin för att läsa av DNA och bestämma ordningen av DNA-byggstenar gjort stora framsteg.
— Vi har framgångsrikt extraherat miljontals DNA-sekvenser längre än 500 baspar från exceptionellt välbevarade prover, säger Tom van der Valk.
Den femåriga studien genomförs på Centrum för Paleogenetik, ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms Universitet