Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

|

Forskningsnyhet

Inventering av den akut hotade tumlaren i Östersjön

Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast av runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Foto: Håkan Aronsson.

Östersjötumlarna är så sällsynta att de inte kan räknas med traditionella metoder. Istället för att titta efter dem vid ytan från flygplan eller båt, måste man lyssna efter dem med speciellt utvecklade tumlarklickdetektorer. I inventeringen kommer förutom Sverige även Danmark, Finland, Polen, Tyskland, Estland och förhoppningsvis även Litauen att medverka. Ett rutnät har designats över ett område som sträcker sig från sydvästra Östersjön upp till Ålands hav och Skärgårdshavet.

Flest detektorer placeras i svenskt vatten

Detektorerna ska vara ute i ett år, från första juli 2024 till sista juni 2025. Totalt kommer detektorer att sättas ut vid cirka 200 stationer, varav cirka 100 inom svenskt vatten. Anledningen till att Sverige har så många stationer beror på att Sverige har en stor andel av vattenytan som ska inventeras och att de allra viktigaste områdena för Östersjötumlaren ligger inom svenskt vatten.

– Vi kommer att ha extra tätt med stationer inom Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Tack vare detta kommer vi att kunna göra en mer exakt skattning av hur många Östersjötumlarna är, förklarar Julia Carlström, koordinator för inventeringen och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Utsättningen av cirka 100 detektorer kommer att ta flera veckor, så vi har redan börjat för att vara redo i juli. Under projektets gång kommer vi också att serva alla detektorer och ladda hem data fyra gånger, så det blir mycket arbete till havs, säger Pia Eriksson, intendent vid Naturhistoriska museet.

För ett av experimenten i projektet har en speciell plattform konstruerats. Den är till för att fästa flera typer av akustiska instrument; en tumlardetektor (uppe till vänster i bild), fyra mindre undervattensmikrofoner (det gröna stativet nere till vänster i bild) samt en akustisk releaser med repbehållare (till höger i bild). Bilden illustrerar hur utrustningen kommer att stå i vattnet. På bilden syns Frida Rosshagen som deltar i inventeringen. Foto Torkel Lundberg

Tre experiment görs för att upptäcka hur många tumlare som gör klickljud

Projektet är en stor metodmässig utmaning. Det svåraste är att beräkna hur många tumlare det finns utifrån hur ofta deras klick detekteras. För att kunna göra detta kommer tre extra experiment att göras.

  1. I det första experimentet kommer flera undervattensmikrofoner placeras ut på några platser. Med hjälp av dessa kommer man kunna beräkna på vilka avstånd som tumlare kan detekteras.
  2. I det andra experimentet kommer man att mäta hur ofta tumlare ekolokaliserar. Detta görs med hjälp av instrument som har satts på tumlare i danska vatten.
  3. I det tredje experimentet kommer konstgjorda tumlarsignaler att spelas upp vid alla mätstationer under både sommar och vinter för att se hur avståndet som signalerna kan detekteras på varierar i tid och rum.

– Än så länge har vi bara finansiering för att samla in alla dessa data, men det kommer att ge oss alla pusselbitar som vi behöver för att sedan kunna räkna ut hur många tumlare det finns. Vi kommer också kunna ta fram månadskartor över tumlartäthet, vilket behövs för att veta var och när det är viktigast att tumlare skyddas, säger Julia Carlström.

Den specialdesignade plattformen sänks ner i vattnet med hjälp av en lyftkran för att med precision kunna placera utrustningen på havsbotten. På bilden Klas Berg, skeppare och David Beckerbo. Foto Frida Rosshagen.

Även genetiskt material samlas in

Utöver att samla in akustiska data ska även vattenprover tas för att mäta förekomst av genetiskt material i form av DNA från fisk. Detta är ett pilotexperiment för att testa om metoden är lämplig för att kartlägga bytesarter för till exempel tumlare och säl.

– Vi har mycket dålig kunskap om vilka faktorer som styr tumlares utbredningsmönster. Därför vill vi undersöka om det finns kopplingar mellan olika bytesarter och tumlares förekomst. Detta kan också ge insikter i hur Östersjön behöver förvaltas för att hela ekosystemet ska må bra, säger Kylie Owen, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Fakta om Östersjötumlare och tumlarlinventeringen

Tumlare är en liten tandval som sällan blir mer än 12 år gammal. På sommaren samlas Östersjötumlarna kring Hoburgs bank och Norra och Södra Midsjöbanken. På vintern sprider de ut sig mer längs kusterna och i sydvästra Östersjön. Tumlare parar sig på sensommaren. Kalvarna föds på försommaren och dias i 8-10 månader.

Vid den senaste inventering som pågick 2011-2013 beräknades antalet Östersjötumlare till endast omkring 500 individer. Den nya tumlarinventeringen, som pågår 1 juli 2024-30 juni 2025, finansieras av de medverkande länderna, i Sverige av Havs- och vattenmyndigheten.

Kontakt

Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Email: julia.carlstrom@nrm.se
Tel: 0733120787

Pia Eriksson, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet
Email: pia.eriksson@nrm.se
Tel: 0767157365