Fågelskådning är en hobby som lockar miljontals människor över hela världen. Ett vanligt tema är att räkna de fågelarter man observerar. Fågelskådare som är beredda att resa långt för att se en ny art brukar kallas för kryssare.
I de flesta länder finns nationella raritetskommittéer som bedömer om fynd av sällsynta fåglar kan accepteras på den nationella listan och därmed bli kryssbara för skådare. Ny kunskap har dock gjort att vissa äldre fynd av sällsynta fåglar har omvärderats.
Två av tre kryss ströks
År 2019 utarbetade Birdlife Sveriges raritetskommitté nya riktlinjer för hur man skulle hantera hybrider. I samband med det valde de att stryka två av blott tre moderna fynd av azurmes med hänvisning till att mindre avvikelser i fjäderdräkterna indikerade att dessa individer kunde ha ett hybridinslag.
– Fåglar engagerar och för kryssare är varje art viktig. Azurmesen är också en extra karismatisk art som många kryssare drömt om att få se i årtionden, därför sved det nog lite extra när raritetskommittén strök två av observationerna, säger Martin Irestedt, förste intendent på Naturhistoriska riksmuseet
De två individerna hade kryssats av hundratals fågelskådare och beslutet att stryka observationerna ledde det till omfattande diskussioner. Kunde dessa mindre avvikelser bero på naturlig variation? Kan vi vara säkra på att redan godkända fynd är ”rena”? Varför går det inte att acceptera individer med mindre hybridinslag?
Samlade in 83 000 kronor
Martin Irestedt leder en forskargrupp som studerar fåglars evolution och ansvarar för museets DNA-laboratorium. Tillsammans med Johan Nylander, bioinformatiker på museet, ville han genom sekvensering ta reda på om det gick att länka samman fjäderdräktsvariation med hybridinnehåll hos azurmes. Det för att visa att det är svårt att avgöra hur mycket hybridinslag en fågel har bara genom att titta på den.
För att finansiera projektet valde de att samla in pengar genom medborgarfinansiering. De gjorde en annons i fågelkryssarföreningen Club 300s tidskrift Roadrunner med rubriken ”Rädda ditt kryss på azurmes”. På drygt ett halvår fick de in runt 83 000 kronor, vilket räckte för att gå vidare med projektet. Johan Nylander berättar om hur de kom på idéen med just medborgarfinansiering.
– På hösten 2019 satt jag och skådade rovfåglar vid Falsterbo och började då samtala med en av de andra skådarna. Samtalet gick in på hybrider, azurmesar, och då även på frustrationen av att ha "förlorat ett kryss". Jag nämnde att Martin Irestedt och jag hade pratat om att det ganska lätt skulle kunna genomföras ett informativt genomprojekt, men att finansiering saknades för tillfället. Mannen, som heter Sören Sahlin, tog då bokstavligen upp checkhäftet och frågade "Hur mycket behöver ni för att garantera att projektet blir av"? Jag skulle säga att det var startskottet till medborgarinsamlingen och den knuff vi behövde för att kunna initiera projektet, säger Johan Nylander.
Hybridsiering naturligt förekommande
Azurmesar, blåmesar och ett 20-tal individer som klassades som hybrider, från både Naturhistoriska riksmuseets och andra museers samlingar, ingick studien där deras genom analyserades. Resultaten visar att det är svårt att avgöra en fågels hybridinnehåll enbart genom att titta på utseendet. Individer som bedömts som rena azurmesar kunde uppvisa liknande hybridinnehåll som individer med smärre dräktavvikelser.
Andra studier på hybridiserade fåglar av skogssångare och hackspettar visar på liknande resultat. Hybridisering är utöver det ett vanligt fenomen och är naturligt förekommande hos många arter. Studiens slutsats är därför att det är rimligt att ha en mer liberal syn på hybrider och att de två fynden av azurmesar som strukits, borde fått stå kvar.
Inte aktuellt att ändra beslutet
Birdlife Sveriges raritetskommitté har tagit del av studien och gör dock en annan bedömning. De tolkar resultatet som att det ligger i linje med deras policy och att den ger stöd åt det nuvarande beslutet att inte publicera de två individerna som azurmesar. Björn Malmhagen, ordförande för Birdlife Sveriges raritetskommitté säger att det inte är aktuellt att ändra beslutet, men att det finns en möjlighet att de ser över sina riktlinjer framöver.
– På längre sikt är raritetskommittén intresserad av att undersöka hur nuvarande policys och riktlinjer för publicering kan utvecklas för att på ett praktiskt sätt även hantera genetisk information vid bedömning i publiceringsprocessen, säger Björn Malmhagen.
Birdlife Sverige tycker också att det är värt att påpeka att raritetskommittén inte har något med kryssande att göra. Det är Club300 som har bestämt att raritetskommitténs beslut ska vara vägledande för vad som får kryssas.
Debatten fortsätter
Debatten om azurmesen lär fortsätta. Oavsett utgång vill Martin Irestedt och Johan Nylander tacka alla medlemmar i Club300 som har bidragit till att finansiera studien.
– Ett extra stort tack går till Sören Sahlin vars mycket generöst bidrag var helt avgörande för projektet. Martin Stervander tackas för att foton på hybrider som har ingått i studien. Vi vill också tacka styrelsen i Club300 och redaktionen för Roadrunner som på olika sätt har hjälp till med annonsering och insamling, säger Martin Irestedt.
Kontakt
