.jpg)
Forskare vid Centrum för paleogenetik
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., en gemensam satsning mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, har genomfört en banbrytande studie där de analyserat arvsmassan från 23 ullhåriga mammutar. En av individerna, ett av de äldsta kända exemplaren i världen, är hela 700 000 år gammalt.
Ligger bakom ullhåriga mammutens utseende
Resultaten, som nu publiceras i tidskriften Current Biology, ger nya kunskaper om den evolutionära processen. Det är ett viktigt steg mot att skapa en omfattande katalog över de genetiska förändringar som ligger bakom den ullhåriga mammutens unika utseende och fysiologi.
Enligt Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik, som har lett forskningen tillsammans med professor Love Dalén, är resultaten betydelsefulla för vår förståelse av hur utdöda organismer varit anpassade till sin miljö.
– Genom att undersöka förhistoriska arvsmassor kan vi lära oss mer om generna bakom olika anpassningar, vilket i sin tur kan hjälpa oss att förstå de evolutionära processer som formade världen vi lever i idag, säger Tom van den Valk.
Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Foto: Jonas Sverin
Mutationer unika för mammuten
Den ullhåriga mammuten är en utdöd art av elefanter som levde under den senare delen av tidsepoken Pleistocen, från cirka 700 000 år sedan fram till att arten dog ut för ungefär 4 000 år sedan. Arten var anpassad till att leva i ett kallt klimat och hade tjock och ullig päls, små öron samt omfattande fettdepåer.
– Våra analyser har gjort det möjligt att identifiera mutationer unika för mammuten. Vi har dessutom kunnat skapa oss en bild av när dessa mutationer uppstod. Resultaten visar att redan de allra första ullhåriga mammutarna hade flera unika genvarianter kopplade till hårtillväxt, fettlagring och immunsystemets funktion, säger Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik.
.jpg.jpg)
Love Dalén med mammuten Yuka, vars arvsmassa ingick i studien. Mammuten Yuka hittades i Sibirien 2010. Foto: Ian Watts.
Mutation gjorde mammutens öron mindre
Forskarna upptäckte också att vissa av den ullhåriga mammutens klassiska egenskaper, som till exempel dess ulliga päls, fortsatte att utvecklas under de senaste 700 000 åren. Detta skedde dock genom mutationer i andra gener än de som tidigare selekterats av det naturliga urvalet. Dessutom fann forskarna en mutation hos mammutarna som ledde till att de fick mindre öron. Denna mutation har skett under de senaste 700 000 åren.
– Denna typ av analys är unik och ger en viktig inblick i hur det naturliga urvalet fungerar, säger studiens försteförfattare David Diez-del-Molino, forskare vid Centrum för paleogenetik.
Läs hela artikeln i Current Biology: Genomics of adaptive evolution in the woolly mammoth Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontakt
