I klassen iglar (Hirudinea) är det mer än 500 kända arter, varav minst 28 finns i Sverige. De finns över hela jordklotet, främst i sötvatten men också i hav och på land. Iglar har flera likheter med daggmaskar, och dessa två grupper är nära besläktade. I både fram- och bakänden av kroppen finns en sugskål, vilket inte daggmaskarna har. Sugskålarna fästs omväxlande vid underlaget när iglarna förflyttar sig. Käk- och hundiglar kan även simma med böljande kroppsrörelser. Iglar har stark kroppsmuskulatur och kan dra ihop sig kraftigt, men också förlänga kroppen avsevärt. Kroppshålan, som hos daggmaskarna är rymlig, har hos iglarna omvandlats till ett trångt kanalsystem som delvis har övertagit blodkärlssystemets roll.Namnförklaring Namnet på klassen Hirudinea kommer från det latinska order "hirudo" som betyder blodigel.Systematik:Rike: AnimaliaStam: AnnelidaKlass: Hirudinoidea
Klassen Hirudinoidea indelas i fem olika familjer. Kända arter i svenska vatten:- Borstiglar, Acanthobdellidae, till exempel: Acanthobdella peledina, ektoparasit på laxfiskar.
- Fiskiglar, Piscicolidae, till exempel: Piscicola geometra, fiskigel; Pontobdella muricata, rockigel; ektoparasiter på fiskar
- Broskiglar, Glossiphoniida, till exempel: Protoclepsis tesselata, andigel, parasit på andfåglar; Hemiclepsis marginata, fyrögd broskigel, parasit på fisk
- Käkiglar, Hirudinidae, till exempel: Hirudo medicinalis,blodigel, blodsugande; och Haemopis sanguisuga, hästigel, predator
- Hundiglar, Erpobdellidae, till exempel: Erpobdella octoculata, hundigel; rovdjur
Hemiclepsis marginata, fyrögd broskigelHirudo medicinalis, blodigelFörfattare Stefan Lundberg, limnolog, Naturhistoriska riksmuseet Litteraturtips:
Malm, A. W., 1863, Svenska iglar, Disciferae, afbildade efter lefvande exemplar och beskrifna. - Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles Handlingar [F.3 =] NF, H8: 151-263, pl. 3-5.
|
|
Skriv ut
