Utseende Pingviner skiljer sig ganska mycket åt i storlek och vikt trots att de är tämligen lika i kroppsform och dräkt. Huvudsakligen är de blåsvarta eller blågrå på ovansidan, medan undersidan är vit. Pingviner har en tät fjäderdräkt uppbyggd av tre lager korta fjädrar. De har en strömlinjeformad byggnad, och vingarna är reducerade till starka, smala och styva "fenor" med vilka de kan ta sig fram genom vattenet med hög fart. Fötter och ben är korta och kraftiga, och benen är placerade långt bak på kroppen. När pingvinerna simmar används benen tillsammans med stjärtfjädrarna som roder. Det som skiljer arterna åt - tofsar, streck, band eller teckning - finns oftast på huvudet och övre delen av bröstet. Dunungen är vanligen enfärgat grå eller brun.Anpassningar Pingviner är huvudsakligen anpassade till att leva i ett svalt klimat, men i tropiska trakter förekommer de enbart i anslutning till kalla havsströmmar som t.ex. Humboldtströmmen eller Benguela- och Agulhasströmmen. För att klara av att hålla sig varma i en kall omgivning har pingvinerna en mycket tjock, tät och vattenavvisande fjäderdräkt. Dessutom har de ett ordentligt fettlager innanför huden, och ett system av blodkärl som fungerar som ett slags värmeväxlare i benen och vingarna. Kejsarpingviner kan dyka ned till 560 meters djup, och stanna under vattenytan upp till 20 minuter. Glasögonpingviner simmar i farter på 5-10 km/tim, och är i genomsnitt under ytan i 2,5 min, men kan vara under i upp till 5 min. Kungspingvinhanar har förmågan att lagra mat i magsäcken upp till tre veckor. Eftersom hanarna ibland får stå och ruva äggen under många dagar innan honorna avlöser dem, har de utvecklat förmågan att länge lagra mat och samtidigt hålla den något så när färsk.
Ägg Hos de flesta pingviner består äggkullen av två ägg, endast kejsarpingvinen och kungspingvinen lägger ett ägg. Ruvningstiden är från 32 till 63 dygn beroende på art. Ägget hålles vid en temperatur av +39oC i den hudflik som det ligger i, trots att den omgivande temperaturen kan ligga på -40oC och vinden kan blåsa med en hastighet av 40 m/s.Föda Pingvinernas viktigaste föda är kräftdjur, fiskar och bläckfiskar, som de jagar, fångar och sväljer under vattnet. Men när pingvinerna befinner sig i fasta när de står och ruvar, som i kejsarpingvinens fall under 115 dygn, äter de bara snö, för att hålla vattenbalansen.
Förekomst Pingvinerna är en fågelgrupp som enbart finns på södra halvklotet. De kan hittas i Antarktis, på Nya Zeeland, i södra Australien, i Sydamerika norrut till Peru och Galapagosöarna, och södra Afrika..
De olika arterna är:- Kungspingvin - Aptenodytes patagonicus
- Kejsarpingvin - Aptenodytes forsteri
- Åsnepingvin - Pygoscelis papua
- Adeliepingvin - Pygoscelis adeliae
- Ringpingvin - Pygoscelis antarctica (kallas även för hakremspingvin)
- Victoriapingvin - Eudyptes pachyrhynchus (kallas även för nyazeeländsk tofspingvin)
- Snares tofspingvin - Eudyptes robustus
- Sclaters tofspingvin - Eudyptes sclateri (atratus)
- Klipphopparpingvin - Eudyptes chrysocome (crestatus)
- Kungstofspingvin - Eudyptes schlegeli (kallas även för vitkindad pingvin)
- Macaronipingvin - Eudyptes chrysolophus (kallas även för gulltofspingvin)
- Gulögd pingvin - Megadyptes antipodes (kallas även för gulögonpingvin)
- Dvärgpingvin - Eudyptula minor (kallas även för blå dvärgpingvin)
- Nyazeeländsk dvärgpingvin - Eudyptula albosignata (Den räknas av vissa forskare såsom en underart till dvärgpingvingen, Eudyptula minor albosignata)
- Glasögonpingvin - Spheniscus demersus (kallas även för sydafrikansk, afrikansk eller jacasspingvin)
- Humboldtpingvin - Spheniscus humboldtii
- Magellanpingvin - Spheniscus magellanicus
- Galapagospingvin - Spheniscus mendiculus
Namnförklaring Ordet "pingvin" kommer från det franska ordet "pengouin" som har samma innebörd. Det har förekommit sedan 1685 i svenska språket.Systematik:Rike: AnimaliaStam: ChordataKlass: AvesOrdning: SphenisciformesFamilj: SpheniscidaeSystematik
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseetUtställningstips I Polarutställningen på museet finns olika arter av pingviner.Litteraturtips:
Harrison, P., 1985, Havsfåglar, en fälthandbok (Stockholm)
Modig, A., 2001, Extrema överlevare. - Forskning och Framsteg, 36(3): 8-15.
Perrins, Ch. & Middleton, A. Red., 1985, Jordens djur, Fåglarna 1. (Stockholm)
|
 Pingviner
|
Skriv ut