Utter – forskning och rapportering
Uttern tillhör mårddjuren. Den kan i bland förväxlas med den betydligt mindre minken, men även med bäver, som lever i samma områden som uttern.
Det finns minst 12 olika utterarter i världen. Den art som lever i Sverige kallas utter (Lutra lutra) och är den enda utterart som finns naturligt i Europa. De allra flesta uttrar i Europa lever i närheten av sötvatten men kan även leva i marina miljöer. Läs mer om uttern
Faktasida om utter
Om du ser en levande utter
Om du ser en levande utter, är vi mycket intresserade och tacksamma, att få ta del av din information. Om du har möjlighet att fotografera djuren så får du gärna bifoga bilden i e-formuläret.Rapportera din observation via:Formulär för utterrapporteringOm du hittar en död utter
Uttern tillhör Statens Vilt. Hittar du en död utter skall den rapporteras till polisen som skickar den vidare till Naturhistoriska riksmuseet. För mer information se länken nedan.Statens viltVill du ta del av de observationer av utter i Sverige som kommer in till oss, hittar du mer information under länken nedan.
Rapporterade utterobservationer
Uttern ökar
Det verkar som en tydlig trend att uttern ökar igen efter många svåra år. På 1980‑talet fick vi in ett fåtal uttrar till museet, som under 1990-talet nästan femdubblades i antalet. Sedan dess har antalet uttrar som kommer in till museet stadigt ökat vilket talar sitt tydliga språk, uttern ökar i antal. Fortfarande är det dock ont om utter i södra och sydvästra Sverige. En död skånsk utter undersöktes den 4 februari 2008. Det är den fjärde sedan 2005, innan dess var det 30 år sedan museet fick in en utter därifrån.Under länken nedan hittar du en sammanställning över antalet inkomna uttrar till museet.Sammanställning av antalet inkomna uttrar
Minskning från 1950-talet
Efter mitten av halva förra seklet skedde en kraftig minskning av de flesta utterpopulationer. I Sverige fanns på 1980-talet utter endast i små populationer på bland annat Småländska höglandet, i Uppland, Sörmland och i spridda områden i norra Sverige.Det är troligen miljögifter och då särskilt PCB (polyklorerde bifenyler), som har varit den största anledningen till att uttern minskade eller försvann helt från stora områden i Sverige. I tidigare försök med mink, har PCB visat sig störa eller förstöra reproduktionen vid halter som återfinns i den svenska utterstammen. Men det finns naturligtvis även andra orsaker till att uttern har minskat. Mer än 85% av de uttrar som inkommer till Naturhistoriska riksmuseet har dött på grund av mänskliga aktiviteter. Det är framför allt trafiken som dödar många uttrar, men även nätfiske, där uttern drunknar i redskapen. Men den största generella orsaken till tillbakagången är troligen miljögifter.
Vad görs för uttern?
- Naturvårdsverket har utfört ett åtgärdsprogram för utter.
- SNVs åtgärdsprogram för bevarande av utter
- Länsstyrelsen i Jämtland har bekostat inventeringar samt miljögiftsundersökningar i länets uttrar.
- Rapport om miljögifter i jämtländska uttrar 1991-2004
- Södermanland och Upplands länsstyrelser ger pengar till undersökningar av miljögifter i "sina" uttrar. Rapport över resultaten beräknas komma 2008.
- Vägverket arbetar med faunapassager för att försöka minska antalet trafikdödade uttrar och även andra djur.
- Olika länsstyrelser arbetar med att inventera utter i sina län.
- Vi på Naturhistoriska riksmuseet studerar hälsotillståndet hos landets uttrar, miljögiftsbelastning, åldersstruktur, födoval med mera.
Fler intressanta länkar
SystematikUttern i Sverige 2006 WWF-rapport WWFs hemsida för Projekt utter
IUCN Otter Specialist GroupLitteraturtips
Olsson, M. & Sandegren, F., 1993, Lär känna uttern. En artmonografi från Svenska Jägareförbundet.(Spånga)Johansson, K & Roos, A., 2008, Utterliv. Votum Förlag AB Länk till Utterliv
Författare Anna Roos, Enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseet.
Skriv ut
