Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Månadens kryptogam 7(9), september 2003

Hällkvastmossa, en kvastmossa som är lätt att känna igen

Månadens kryptogam

september 2003

Hällkvastmossa
Om man rör sig ute i skog och mark går det knappast att undvika att se kvastmossor, arter av släktet Dicranum. Olika kvastmossarter dominerar ofta stora ytor, kanske framförallt i våra barrskogar, men även i många andra miljöer är arter i detta släkte viktiga komponenter. En del av våra vanligaste arter trivs på flera olika substrat och i olika miljöer, medan andra är specialiserade och hittas exempelvis bara på kalksten eller på murket trä i miljöer med hög luftfuktighet. Hällkvastmossa Dicranum spurium, är en art som växer på marken och så gott som enbart i torra tallskogar, som hällmarkstallskogar eller hedtallskogar. Ytterst sällan kan man även hitta den på dikad torvmark. Hällkvastmossa finns i hela landet men avtar gradvis i frekvens norrut.

De flesta av våra 25 kvastmossarter är medelstora och har långa, gradvis avsmalnande blad som ofta är tydligt böjda åt samma håll, som hos stor kvastmossa Dicranum majus. Det krävs en del träning innan man kan skilja många av arterna, även de vanliga, ifrån varandra utan mikroskop. Några arter skiljer sig emellertid ordentligt från de andra, och en sådan är hällkvastmossa Dicranum spurium. I torrt tillstånd ser den ut som en matta av tätt stående salladshuvuden eller lökkupoler i miniatyr. I fuktigt tillstånd kan arten vara lite svårare att känna igen, men de raka, upprätta till utstående bladen är tvärvågiga. Den basala delen av bladet är brett äggrund, och uppåt smalnar bladen plötsligt av mot en tämligen kort och smal övre bladdel. Bladskivans celler är dessutom mycket oregelbundna, med vågiga cellväggar och vanligen höga mamiller på ryggsidan. Sporkapslar är ganska ovanliga, men sitter på ett långt skaft och är krökta.

Text: Lars Hedenäs