Förutsättning
Vid bekämpning av skadedjur måste djuren elimineras utan att föremålen skadas eller människor utsätts för hälsorisker. Forskningen inom PRE-MAL innefattar därför undersökningar rörande effekter på: - skadedjur
- föremål
- människor
"Hejda insekternas kulturarvskonsumtion"
Nordisk kulturfond har beviljat medel till ett projekt för att undersöka förekomst, spridningsmöjligheter samt konsumtionshastighet vid olika temperaturer för den bruna pälsängern, Attagenus smirnovi. Med utgångspunkt från detta ska en modell göras för tänkbar framtida spridning med hänsyn tagen till klimatförändringar. Vid ett varmare klimat kan denna ängerart tänkas kunna sprida sig utomhus under sommarhalvåret och därmed öka risken för angrepp på kulturföremål.Projeket är ettsamarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet (PRE-MAL) i Sverige, Norsk Institutt for Luftforskning i Norge, Aarhus Universitet samt Skadedyrlaboratoriet och Nationalmuseet, Bevaringsavdelningen i Danmark.Smirnoviprojektet
Bekämpningsmetodernas effekt på skadedjuren
Låg syrehalt Effektiviteten av bekämpning med låg syrehalt såsom vakuum resp. kvävebehandling av nordiska museiskadedjur undersöks. Detta sker i samarbete med Statens Skadedyrlaboratorium och Dansk Teknisk Universitet, BioCentrum - DTU, Lyngby, Danmark.Projektet "Förebyggande konservering med syrefria mikroklimat" leddes från Tekniska museet av konservator Jon Lönnve. Syrehalten reduceras med hjälp av en oxiderande syreupptagare. En mobil enhet med utrustning för paketering och syrereducering har inskaffats till projektet. Den utrustningen står nu till förfogande för andra museer. Projektet finansierades av Riksantikvarieämbetet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Följande institutioner ingick:Tekniska museet, Kungliga biblioteket, Naturhistoriska riksmuseet, Riksantikvarieämbetet, Högskolan Dalarna, Nordiska museet, Etnografiska museet och Skokloster slott.
PRE-MAL deltog i projektet med en undersökning om skadedjursbekämpning med denna metod. Där ingick en malsanering av sadlar på Skokloster slott.
EU-projektet "Save Art", där försök att bekämpa skadedjuren genom syrereduktion med hjälp av en elektromekanisk kvävegenerator, påbörjades våren 1998. Det var ett samarbete mellan: Resource Group Integrator s.r.l. Genoa, Italien, Central Science Laboratory, York, Storbritannien, MASTER s.r.l.Genua, Italien, CSIC, Centro de Investgaciones Biologicas, Madrid, Spanien, Istituto Centrale per la Patologia del Libro Rom, Italien, PRE-MAL, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, Sverige.
Frysning och värme
Projektet "Frysning och värmebehandling - ogiftiga bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i museer och samlingar" är ett samarbete mellan PRE-MAL, Kulturen i Lund och Statens Skadedyrlaboratorium i Danmark. Statens Kulturråd finansierar projektet.
Kemiska medel
Man bör inte spruta kemiska medel direkt på museiföremål. De kan däremot ibland användas i de omgivande lokalerna. Inverkan av fyra kemiska bekämpningsmedel på museiskadeinsekter har undersökts. Förpackningsmaterial, som behandlats med bekämpningsmedel som skydd mot skadeinsekter, har testats. Försöken har utförts vid Statens Skadedyrlaboratorium i Danmark.
Bekämpningsmetodernas effekt på föremål
Frysning Frysning är en av de vanligaste fysikaliska bekämpningsmetoderna i museer. Frysningens inverkan på ylletextilier har undersökts i samarbete med Institutet för Fiber och Polymerteknologi och dess inverkan på papper har undersökts vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.Bekämpningsmetodernas effekt på människan
Yrkesmedicinska kliniken på Huddinge sjukhus har tillsammans med Statens Lantbrukskemiska Laboratorium undersökt bekämpningsmedelsexponering hos museipersonal.
Skriv ut
