Sten Bergmans paradisfåglar förvånar
Paradisfåglar, med sin spektakulära fjäderprakt, används ofta som symboliskt exempel på sexuellt urval – urval genom partnerval. Nya resultat i en studie från Naturhistoriska riksmuseet går tvärs emot vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval påskyndar evolutionen.
Paradisfåglarnas utseende har inte förändrats snabbare än hos andra fåglar. Illlustratör Jon Fjeldså.
– Ända sedan Darwins tid har just paradisfåglarna varit symbol för sexuellt urval och det var därför förvånande att se att varken utvecklingen av fjäderdräkten eller uppkomsten av nya arter hos dessa fåglar har gått snabbare än hos andra kråkfåglar, säger forskaren Martin Irestedt vid Naturhistoriska riksmuseet. I museets samlingar finns paradisfåglar insamlade av Sten Bergman på 1940-talet. Sten Bergman var under sin livstid en mycket välkänd biolog och underhållande gäst i folkhemmet genom radion och tv:n. Fåglarna insamlades på Nya Guinea och det var när deras dna analyserades i museets moderna laboratorium som forskarna upptäckte att vetenskapens generella hypotes att sexuellt urval skulle påskynda evolutionen kanske inte är så generell.
Naturligt urval och sexuellt urval är två mekansimer som Darwin förklarade evolutionen med. Medan naturligt urval handlar om egenskaper som ökar chansen att överleva, så handlar sexuellt urval om att locka till sig en partner för att föra sina gener vidare. Paradisfåglar är exempel på detta där ornament och parningsritualer avgör vem som får föra sina gener vidare till nästa generation.
Forskarnas publikation finns tillgänglig här:
Tidskriften BMC Evolutionary Biology
Läs mer om forskningen vid museets molekylärsystematiska laboratorium.
Kontakt
Martin Irestedt , forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Skriv ut