2009-02-11

Museets forskare hedrar Darwin

Med anledning av Darwinåret 2009 ger den ansedda tidskriften American Journal of Botany ut en jubileumsutgåva. Bland de inbjudna författarna finns en av museets forskare, professor Else Marie Friis. Hon forskar för att kunna förklara det som Darwin kallade ett avskyvärt mysterium -- blomväxternas till synes plötsliga uppkomst.
Charles Darwin är ju evolutionsteorins fader. Men att blommorna verkade ha uppstått så plötsligt under krittiden kallade han för ett avskyvärt mysterium.

-- Blomväxternas utvecklingshistoria är ännu inte förklarat, säger Else Marie Friis. Detta trots att vi hittat många fossil och vet mycket mer om de tidiga blomväxterna än man visste på Darwins tid.

Röntgenstrålning kan avslöja växtfossils inre hemligheter i jakten på förklaringen till blomväxternas uppkomst. Bild: Else Marie Friis.


Forskningen har gjort stora framsteg sedan Darwin och inom blommornas geologiska historia är Else Marie Friis ett världskänt namn bland forskare i hennes ämne.

-- Det var roligt att bli inbjuden av tidskriftens redaktör, fortsätter Else Marie. Vi valde att berätta om våra nya resultat om växter som levde samtidigt med de första blommorna. Det kan kasta en del ljus över blommornas uppkomst.

I jubileumsutgåvan beskriver hon, tillsammans med sina samarbetspartners, fyra nya släkten av utdöda växter. De tillhör en grupp av fröväxter som tidigare inte har uppmärksammats. Men de var mycket vanliga under denna tidiga del av krittiden.

Forskarna vet nu att blommornas uppkomst inte var så plötslig som Darwin trodde men var de utvecklades från är ännu ouppklarat. Vilken växt kan först ha utvecklat blommor? Else Marie tror att vi har förklaringen när vi vet mer om omständigheterna i denna del av jordens historia. På den tiden skedde dramatiska förändringar i vegetationen och andra växtgrupper än i dag var dominerande. Men blomväxterna tog sedan över och blev den vanligaste växtgruppen tack vare deras otroliga förmåga att anpassa sig till olika förutsättningar.

De nyupptäckta växterna hade frön som var millimetersmå, precis som frön och blommor hos de första blomväxterna. Men tack vare röntgenstrålning som alstras vid synkrotronstrålingsanlägningen SWISS LIGHT SOURCE (Paul Scherrer Institut) nära Zürich har Else Marie Friis och hennes kollegor lyckats se fossilets inre strukturer och på så sätt kunna dra slutsatser om växternas släktindelning.

Else Marie Friis är också en av talarna i det internationella vetenskapliga symposiet Darwin's Evolution som museet arrangerar i maj. Samma månad kan hon också höras på Darwinsymposier i både Sevilla och på Royal Society i London.

Museets forskning om paleobotanik
Museets vetesnapliga symposium Darwin's Evolution
Kontakt: Else Marie Friis, professor i paleobotanik vid Naturhistoriska riksmuseet.

Sidan senast uppdaterad: 2009-02-11
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)