Sveriges äldsta växtfossil hittat
Sveriges äldsta växtfossil hittades täckt av små runda sporer. Fyndet gjordes på Gotland. Foto Jonas Hagström.
Ett fossilfynd från Gotland kan berätta hur landskapet såg ut just när växter börjat breda ut sig på land. Fyndet visar en mosslikande, liten växt som förökade sig med hjälp av sporer. Samtidigt hittades spår av ett växtätande leddjur.
Fyndet är 425 miljoner år gammalt och är därmed det hittills äldsta fyndet av landväxt i Sverige och på hela den Baltiska kontinentalplattan. Växten var antagligen några centimeter hög, flerarmad och producerade många sporer. Vid den tiden låg Sverige vid ekvatorn och Gotland låg under vatten. - Växtplatsen var någonstans på det som idag är det sydsvenska höglandet, säger forskaren Jonas Hagström vid Naturhistoriska riksmuseet. Men regnvatten måste ha spolat växten ned i havet och på botten bevarades den som fossil i nästan en halv miljard år.
Samtidigt hittades fossiliserad avföring som forskarna tror kommer av ett litet leddjur, en tusenfoting eller motsvarande. Den var växtätare och i avföringen hittades sporer av den typ man fann hos växten.
Fungerande ekosystem
Forskarna vet sedan tidigare att svampar fanns under den här tiden och tillsammans ger allt detta en bild av ett mycket tidigt, men fungerande ekosystem. Där fanns små mosslikande växter, tillsammans med leddjur som kröp omkring för att hitta växter att äta.Nedbrytningen av döda djur och växter togs om hand av svampar. En tunn mylla utgjorde jordmånen. Förmodligen fanns i ekosystemet även rovleddjur som jagade växtätarna. Annars skulle inte ekosystemet ha den balans som krävs för att alla organismer ska överleva under lång tid.
Kontakt
Jonas Hagström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet Kristina Mehlqvist, doktorand vid Lunds universitet Forskningsresultatet publicerades i tidskriften Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology (2012) pp. 162-170
Skriv ut