2011-02-14

Fler och fler uttrar i Sverige

Minskande miljögiftshalter gör att uttrarna mår bättre och blir fler. Nu på vintern är det störst chans att se en utter när snön ligger vit och uttrarna går ut på sjöisen för att jaga fisk.
Utter. Illustration Johan Jarnestad
Naturhistoriska riksmuseet har låtit analysera miljögifter i uttrar sedan slutet av 1960-talet. Vi kan se att halterna av PCB har minskat och det kan förklara varför uttern ökar i antal och har spritt sig till stora delar av Sverige. Men idag finns andra miljögifter som hotar uttrarna, bland annat de så kallade perfluorerade ämnen, (t.ex. PFOS) som används till impregneringsmedel i utomhuskläder, brandskum, elektriska komponenter med mera.

Utterns viktigaste föda är fisk. Därför får uttern i sig miljögifter från sjöar och vattendrag som i sin tur kommer från människans utsläpp.

I fallet med PCB kan vi nu se att åtgärder och förbud har haft en positiv effekt och att naturen kan återhämta sig, även om det tar lång tid. I Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank sparas regelbundet tagna prover från fisk, fåglar, uttrar och andra djur för att kunna se var, när och hur miljögifter sprids i Sveriges natur. Riksmuseet studerar många olika miljögifter inom den årliga miljöövervakningen som inkluderar områden från hela Sverige, Östersjön och västkusten. Prover från insamlat material sparas i frysarna, som hyser världens äldsta miljöprovbank.

Klicka för att se filmen på Youtube

Se filmen där Anna Roos berättar om uttern! Klicka på bilden för att se filmen på Youtube

Fakta om utter


1. Vintertid är uttern tvungen att ta sig till öppet vatten. De är lättast att se så här års, när de springer över isen. Spåren är också lätta att hitta. Uttrar har simhud mellan tårna och det syns på spårstämpeln.
2. Det finns utter även nära städer, men eftersom de håller en låg profil så är det många som missar dem.
3. Uttern är ett skyggt djur, så du får vara försiktig när du ska spana efter den och inte komma för nära för då försvinner den ur sikte.
4. Uttern är ett av få djur som kan få ungar året om.
5. Utterhonan föder oftast 1-2 ungar, ibland upp till fyra, som följer sin mamma under det första levnadsåret.
6. Uttern blir könsmogen vid två års ålder.
7. Få uttrar blir tio år, medelåldern är snarare 4-5 år.
8. Uttrarna är större i södra Sverige jämfört med de i norr.
9. En vuxen hane i gott hull väger ca 8-10 kg, och en hona 4-7 kg.
10. De flesta uttrarna som skickats in till Naturhistoriska riksmuseet har dött i trafiken (ca 80%), och ca 10% har drunknat i fiskeredskap.
11. Har du sett en utter? Rapportera observationen på www.nrm.se/utter
Grafik Johan Jarnestad
Sidan senast uppdaterad: 2011-02-14
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)