CES - Constant Effort Sites

I början av 1980-talet startade ringmärkare i Storbritannien ett projekt med standardiserad fångst av fåglar på häckningslokaler under häckningstid. Ett pilotförsök kördes 1981 och 1986 hade märkningen utvecklats till ett nationellt projekt, the Constant Effort Sites Scheme. Flera länder i Europa följde snart efter med egna CES-projekt. Nu finns CES-projekt i många europeiska länder och ett motsvarande program finns i Nordamerika (MAPS - Monitoring Avian Productivity and Survivorship). EURING har nyligen tagit på sig att sammanställa resultaten från de olika nationella CES-projekten i Europa.

Nätgata

CES Sverige


I Sverige startade standardiserad fångst enligt CES-modellen 1996. Första året bedrevs fångst på åtta platser och därefter har fångst bedrivits på 20-30 CES-platser årligen. År 2005 ingick 26 fångstlokaler i projektet. CES Sverige drivs av Naturhistoriska riksmuseet och bygger på ideella insatser av enskilda ringmärkare. Syftet med projektet är att övervaka olika fågelarters förekomst och därmed följa tillståndet i naturen och upptäcka eventuella miljöförändringar. För att få en bättre täckning av olika lokaltyper och av hela Sverige ska antalet CES-platser förhoppningsvis öka i framtiden.
Höksångare

Höksångare

Fångsten inom CES-projektet är standardiserad för att resultaten ska kunna jämföras mellan olika år. Fångstplatserna, antalet fångstnät och nätens placering är desamma år från år. Tidpunkten för märkningen och hur länge märkningen pågår är lika på alla lokaler. Fångsten sker vid 12 fångsttillfällen under maj-augusti, dvs ungefär var tionde dag under fyra månaders tid. Idén är att ringmärka de fåglar som häckar i ett visst område och att undvika fåglar som är på flyttning. Att fångsten sker på häckningslokaler innebär att märkningen kompletterar den mer storskaliga ringmärkning som sker vid flyttningslokaler. Fångsten är ofta betydligt mindre än den fångst som fås vid flyttfågellokaler och ger ett normalvärde för förekomsten av olika arter i olika biotoper. Alla typer av häckningslokaler är intressanta men eftersom vissa miljöer har få häckande fåglar eller är svåra att fånga småfågel i utan särskilda fångstanordningar finns de flesta CES-lokaler i lövskog, buskmark och bladvass.
Rosenfink

Rosenfink

Ringmärkning på häckningslokaler under häckningstid ger omedelbar information om storleken på den häckande populationen av olika fågelarter och om hur många ungar som kommer på vingarna ett specifikt år. Redan efter ett par års märkning ger CES-projektet kunskap om populationsförändringar, ungfågelöverlevand, vuxenöverlevnad och ortstrohet. Förekomsten av parasiter och missbildningar och eventuella förändringar av dessa är annan viktig kunskap som CES-projektet ger. Utöver detta ger märkningen information om mellanårsvariationer i tidtabellen för häckning, ruggning och flyttning.

Resultat från CES-projektet

Årsrapport 2003PDF
Årsrapport 2004PDF

Sidan senast uppdaterad: 2008-11-21
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)