Svenska Gambia-expeditionen 1950
På 1900-talet har två större svenska expeditioner gjorts till Gambiafloden. Den första genomfördes år 1931 av Gustav Svensson och Birger Rudebeck. Nitton år senare, 1950, begav sig Björn Afzelius, Alf G. Johnels och Ragnar Olsson till Gambia.
Från vänster till höger Afzelius, Johnels och Olsson. Foto: Ragnar Olsson.
Syftet med båda resorna var att studera embryologiska stadier (bl a hos lungfisken) och att samla in primitiva fiskar.
Fisk från Gambia
Expeditionen anlände den 27 maj 1950. Under de fyra månader de stannade var de huvudsakligen stationerade i Bansang långt uppför Gambiafloden och samlade in en mängd fiskar. Dessa studerades efter hemkomsten med avseende på anatomi och embryologi.Just under den period Gambiaexpeditionen var på plats, inföll en regnperiod, som fick vattennivån att stiga och förvandla stora områden till sumpmarker, där ett rikt växt- och djurliv snart utvecklade sig. En kort tid efter kunde expeditionen studera bl a tetran Hepsetus´ bon.
När regnperioden sedan övergår till torrperiod försvinner det tidigare översvämmade vattnet och fiskarna får då svårt att överleva. Lungfisken (Protopterus annectens, "cambona"), som expeditionen kunde studera på nära håll, är en fisk som har en välanpassad teknik för att överleva utan vatten under torrperioderna. Den gräver ner sig i marken och har endast munnen ovanför marken för att inandas luft. Den kan nämligen överleva nästan 3 år utan vatten, genom att den låter slemmet runt sig stelna samtidigt som den inandas luft.
Expeditionens bas i Bansang. Foto: Ragnar Olsson.
En ung fengädda med yttre gälar. Foto: Ragnar Olsson.
Fengäddan, en fisk med det vetenskapliga släktnamnet Polypterus, hade man ännu år 1950 väldigt litet kunskap om och den skulle man utöka. En annan art som tillägnades uppmärksamhet, framför allt av Alf, var Clarias, en " promenerande " mal, som kunde förflytta sig på land. Alfs beskrivning och film av malen finns på engelska.
Mete i Gambiafloden. Foto Ragnar Olsson
Gambiaexpeditionen tog även hjälp av infödingarnas fiskesätt, som gick ut på att man flätade ihop ett tätt nät som hängdes i vattnet. När vattnet började dunsta och torrperioden närmade sig försökte fiskarna simma tillbaka från de översvämmade områdena ut i stora floden och då var de lätta byten. Ett annat redskap som användes var en elgenerator som gav fiskarna elchocker, varpå de döda flöt upp till ytan.Alf och Björn lämnade Gambia i oktober 1950, men Ragnar stannade kvar för att fortsätta jobbet och flög sedan hem i november.
Vägen till Bansang. Foto: Ragnar Olsson.
En mycket liten del av Gambia-samlingen i riksmuseet. Foto: Max Scheffel
Under expeditionen år 1950 samlades över 80 olika arter och ca 7500 fiskar in. Samlingen fanns tidigare vid Zootomiska Institutionen, Stockholms Högskola (numera Zoologiska Institutionen, Stockholms Universitet), men har sedermera förflyttats till Enheten för Vertebratzoologi, Naturhistoriska riksmuseet där praktiskt taget allt material finns bevarat.
Även en del skrifter har publicerats av de som var med expeditionen. Alf G. Johnels, som var expeditionens ledare, har skrivit en artikel med titeln " Notes on fishes from the Gambia River" (Johnels, 1954). Några populära artiklar skrivna av Ragnar Olsson finns i exemplar av tidningen Akvariet från 1950-talet.Man vet inte säkert hur många nya arter som upptäcktes, men Alf Johnels beskrev tre nya arter, Pellonula afzeliusi, Barbus svenssoni och Syngnathus olssoni, döpta efter personer från Gambiaexpeditionerna.
Läs mer:Mal på torra land (engelska)Källor
JOHNELS, A. G. 1954. Notes on fishes from the Gambia River. Arkiv för Zoologi 6: 327-411. JOHNELS, A. G. Intervju 5 mars 1997. OLSSON, R. Intervju 5 mars 1997.Tack
Ett varmt tack till Ragnar Olsson som tagit alla svart-vita fotografier på denna sida. De är skannade från de glasplåtar Ragnar nu skänkt till riksmuseet.Författare
Max Scheffel, våren 1997, som PRAO på Naturhistoriska riksmuseet. Max är barnbarn till Ragnar Olsson.Copyright © Max Scheffel (text, foto), Ragnar Olsson (foto) och Naturhistoriska riksmuseet, 1997; kan fritt användas för akademiska och icke-kommersiella ändamål med angivande av källa som: Scheffel, M. 1998.
Skriv ut
