Miljögiftsforskningens historia

Enheten för Miljögiftsforskning (MG), har bedrivit forskning på miljögifter sedan 1960-talet. Forskningen startades på grund av att man såg en kraftig minskning av antalet fåglar, framför allt i jordbruks- och vattenmiljöer.

Även antalet gråsälar i Östersjön och uttrar i landets insjöar och vattendrag minskade. Man misstänkte att orsaken kunde vara att stora mängder av giftiga kemikalier okontrollerat spreds i miljön.

Samlingar

Naturhistoriska riksmuseet hade redan stora samlingar av fåglar och däggdjur. Därför kunde man snabbt göra unika studier över miljögifternas förekomst i olika miljöer, tidsmässiga förändringar och geografiska skillnader. Föroreningarnas massiva utbredning kunde knytas till kända källor och dolda utsläpp. Resultaten blev en viktig bas för arbetet med att minska utsläppen av de giftiga ämnena.
 

Effekter

Redan då var Östersjön med tillflöden ett av världens mest förorenade innanhav, vars djurliv var starkt påverkat. Forskningen fokuserades tidigt på studier av klorerade miljögifter och tungmetallers effekter på utsatta djurgrupper. De höga halterna av föroreningar orsakade sjukliga förändringar hos främst marina toppkonsumenter, som gråsäl och havsörn. Bland annat upptäckte man störningar i fortplantningen, vilket ledde till minskande antal av dessa arter. Även landlevande rovfåglar som pilgrimsfalk drabbades hårt av skador där äggskalsförtunning och ökad fosterdödlighet snabbt minskade populationerna.

Forskning

Under 1970-talet genomfördes landets första övervakningsprogram för miljögifter.  Detta program har senare utvecklats till det program, med flera olika delar, som tillämpas i dag. Enheten för miljögiftsforskning har under åren byggt upp en stor miljöprovbank bestående av bland annat vävnadsprover från djur, fjädrar och äggskal, men även vissa växter. Varje år sker en systematisk insamling till banken.

Sedan slutet av 1980-talet sker en årlig övervakning av

  • Marina toppkonsumenter, där vi tittar på bestånd (antal) av gråsläl och vikare i Östersjön. Antal och reproduktion (förökning) hos knubbsäl och havsörn runt landets kuster
  • Hälsostatus hos våra sälarter
  • Halter av miljögifter i utvalda djurgrupper från olika miljöer

Gråsäl. Foto: Anna Roos