Den geologiska tidsskalan

Den geologiska tidsskalan sträcker sig från jordens bildande för drygt 4,5 miljarder år sedan fram till nutiden. Den första delen, fram tills för 2500 miljoner år sedan, kallas Arkeikum. Därefter följer Proterozoikum, från 2500 miljoner år tills för 540 miljoner år sedan. Under Proterozoikum bildades mycket av berggrunden i Sverige, det vi i dagligt tal kallar "urberget". Tillsammans brukar dessa två tidsepoker (egentligen eoner) kallas Prekambrium. Livet upp-kom redan under Arkeikum, men förblev outvecklat och bestod endast av enkla encelliga organismer fram till slutet av Proterozoikum. Under den efterföljande eonen, Fanerozoikum, skedde en explosionsartad utveckling av flercelliga växter och djur, först i havet och senare även på land.

Geologisk tidsskala

För Fanerozoikum finns också en betydligt mer detaljerad indelning i eror, perioder, epoker och åldrar (eng. "ages"). Fanerozoikum indelas således i de tre erorna Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum, vilka i sin tur indelats i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertär och Kvartär. Denna indelning växte fram i England under 1800-talet och baserade sig på de fossil som var typiska i sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan åtminstone en del av dessa perioder markeras av massutdöenden av olika livsformer, exempelvis dinosauriernas utdöende vid gränsen Krita-Tertiär, eventuellt förorsakat av ett katastrofalt meteoritnedslag. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart, och nya livsformer utvecklades.

Den tidsskala som utvecklades i England var ursprungligen en relativ tidsskala, men med tiden har man satt absoluta åldrar på gränserna mellan de olika geologiska perioderna genom radiometrisk datering av nyckelbergarter. En internationell stratigrafisk kommission (ICS) inom International Union of Geological Sciences arbetar kontinuerligt med att förfina dessa åldersbestämingar och revidera tidsskalan allteftersom nya data tillkommer. Tidsskalans åldrar kan således variera lite beroende på i vilken publikation man tittar; den bifogade tabellens åldersgränser är baserade på de senaste rekommendationerna (2005) från denna kommission. Enligt dessa rekommendationer skall Tertiär uppdelas i två perioder, Paleogen och Neogen, med en gräns vid 23 miljoner år. Kvartär-perioden skall enligt detta förslag ingå i Neogen. I tabellen redovisas både den äldre (Tertiär-Kvartär) och nyare (Paleogen-Neogen) indelningen; den äldre indelningen är ju fortfarande vanlig i litteraturen och används i dagligt tal. För finindelningen av perioderna i epoker och åldrar hänvisas till ICS originaltabell (se länk nedan).

Även för Proterozoikum och Arkeikum har den internationella stratigrafiska kommissionen utarbetat en mer detaljerad indelning i eror, och för Proterozoikum också i perioder, men denna har ännu inte kommit i så allmänt bruk och redovisas inte i tabellen. Även här hänvisas till ICS originaltabell för en fullständig indelning (länken nedan).

Text och bilder: Åke Johansson

Läs mer (på engelska):
International Stratigraphic Chart (IUGS)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster