Sniglar

Här kan du läsa om sniglar som är vanliga i Sverige, till exempel mördarsnigel och andra skogssniglar.

I Sverige finns det cirka 20 arter sniglar, och en av dem är den välbekanta och ökända mördarsnigeln.

Sniglar är blötdjur som hör till gruppen lungsnäckor utan synligt skal. De härstammar från snäckor som tillbakabildat sitt skal, men det finns ofta rester av skalet kvar i form av en kalkplatta eller korn av kalk i kroppen.

De är fördelade på familjerna skogs-, köl- och masksniglar. Sniglar är dubbelkönade, hermafroditer, det vill säga de är både hanar och honor på en gång.

Skogssniglar

Skal saknas helt hos skogssniglarna, eller så förekommer det i form av kalkkorn inuti kroppen. Andningshålet sitter framför mitten av den korniga ryggskölden som kallas manteln.

I Sverige finns det tiotalet arter, och i hela världen knappt 50 arter.

Spansk skogssnigel (mördarsnigel)

Spansk skogssnigel

Spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel. Foto: Lars-Åke Janzon

Den snigel är oftast mörkt brunröd med en röd frans nertill, men den kan variera från nästan svart till orange. Därför kan man inte med säkerhet känna igen den på utseendet, utan man måste studera detaljer inuti kroppen för att veta vilken art det är.

Man kan misstänka att det är spanska skogssniglar det rör sig om när det finns mängder av dem på samma ställe. Dessutom är de ytterst slemmiga. I vuxet tillstånd blir sniglarna ca 7-15 cm långa.

Den kan lätt förväxlas med både svart och röd skogssnigel.

Varför mördarsnigel?

Tilläggsnamnet "mördarsnigel" har den fått genom sitt beteende att ibland äta upp individer av den egna arten, men normalt är den en allätare och den största delen av födan består av vegetabilier.

Snigeln kan hittas i praktiskt taget alla naturtyper, bara det är tillräckligt fuktigt.

Sprids med jord

Mördarsnigeln är en ofrivillig invandrare med ursprung från den spansk-portugisiska halvön och kom till Skåne 1975. Spridningen hit skedde sannolikt genom import av jord och växter som innehöll ägg och små sniglar, och spridningen idag inom landet går till på samma sätt. Det är därför sniglarna kan uppträda på platser långt från varandra.

Sniglarna trivs då temperaturen är 8-10 plusgrader och då det är fuktigt - ofta är det fuktigast på nätterna. Under vissa år har artens överlevnad ökat betydligt på grund av milda vintrar i kombinaton med regniga och fuktiga somrar.

En spansk skogssnigel lägger totalt ca 400 gråvita ägg, och de brukar kläckas efter två veckor. Äggläggningen börjar normalt några veckor efter det att de första sniglarna visat sig efter övervintringen.

De sniglar som nästan blivit vuxna före vintervilan och övervintrat måste äta och växa till ytterligare innan de kan lägga ägg. En snigel är ungefär 1 cm när den kommer ur ägget. Den blir könsmogen efter cirka 5 veckor, då den är 5-6 cm lång.

Döda sniglar kan komposteras eller grävas ner, men sannolikt är det bäst att lägga dem i en påse och stoppa den i soptunnan.

Svart skogssnigel.

Svart skogssnigel. Foto: Lars-Åke Janzon

Svart skogssnigel

Detta är den vanligaste av våra stora kolsvarta sniglar, men färgen kan variera från att vara nästan vit till grå eller brun. Ryggen är täckt av långsträckta, kölade upphöjningar. Den blir sällan mer än 12 cm lång.

Den svarta skogssnigeln lever av framför allt svamp, men också gröna växter, multnande växtdelar och animala ämnen. Den återfinns oftast i skogsmark, men också i trädgårdar.

Röd skogssnigel.

Röd skogssnigel. Foto: Lars-Åke Janzon

Röd skogssnigel

Mördarsnigel kan även förväxlas med röd skogssnigel, vilken vanligen är mörkt tegelröd, även om den också kan variera i färg. Den trivs enbart i lövskog, och sprids långsamt. Det är en snigel som inte orsakar någon nämnvärd skada i trädgårdar. Den kan bli upp till 15 cm lång, men den är vanligen mycket kortare.

Röd skogssnigel kommer ursprungligen från Centraleuropas lövskogar.

Kölsniglar

Rester av skalet finns i form av en tunn kalkplatta under den koncentriskt fårade ryggskölden. Andningshålet sitter bakom mitten av manteln. I Sverige finns drygt tiotalet arter.

Pantersnigel (eller leopardsnigel)

Pantersnigel eller leopardsnigel. Foto: Lars-Åke Janzon

Pantersnigel (eller leopardsnigel)

Även om pantersnigel varierar mycket i utseende, från enfärgat grå till gråsvart, har den fått sitt namn av att manteln vanligen är märkfläckig och att kroppen har fläckar och diffusa längsband i svart, grått och vitt. Pantersnigel kallas även för leopardsnigel. Snigeln kan blir mer än 15 cm lång.

Pantersnigeln tillhör inte den inhemska faunan utan har förts in av människan till Sverige från Mellaneuropa, förmodligen i samband med import av jord.

Pantersnigeln är kulturbunden och påträffas främst i trädgårdar, parker och kyrkogårdar. Under fuktiga somrar kan de bli många men de orsakar normalt inte några större skador på odlade växter.

Masksniglar

Vi har bara en art masksnigel, Boetgerilla pallens, i landet. Den har under de senaste decennierna snabbt spridits från Kaukasusregionen till Europa och Sverige, och kom hit 1974.

Masksnigeln har etablerat sig främst i västra Sverige, men även i Värmland, Uppland och Hälsingland, men den är troligen mer spridd. Den finns främst i trädgårdar och parker. Sprids sannolikt med trädgårdsväxter och trädgårdsavtal..

Masksnigeln är ljusgrå eller stålgrå och har köl och kan bli upp till 5 cm lång.'

Bekämpning, spridning och artbestämning

Då du vill bekämpa sniglar, förebygga spridning och ha hjälp att artbestämma sniglar kan du vända dig till Snigelakutenlänk till annan webbplats på Göteborgs naturhistoriska museums webbplats.

Några svenska arter

A. vulgaris (=lusitanicus)  – spansk skogssnigel, mördarsnigel
A. ater   – svart skogssnigel
A. rufus  – röd skogssnigel
L. maximus  – pantersnigel

Systematik

Rike: Animalia, djur
Stam: Mollusca, blötdjur
Klass: Gastropoda, snäckor
Ordning: Stylommatophora, landlungsnäckor

Familjer:
Arionidae – skogssniglar
Limacidae – kölsniglar
Boettgerillidae – masksniglar

Släkten: Arion, Limax, Boettgerilla

Snäckor – inte sniglar

Snäckor är, liksom sniglar, också blötdjur, men med ett synligt, yttre spiralvridet skal, "hus". Våra vanligaste snäckor är vinbergssnäcka (Helix pomatia) och brunläppad trädgårdssnäcka (Cepaea nemoralis).

Vinbergssnäcka.

Vinbergssnäcka. Foto: Lars-Åke Janzon

Brunläppad trädgårdssnäcka.

Brunläppad trädgårdssnäcka. Foto: Lars-Åke Janzon