Fåborstmaskarna utgör, tillsammans med iglar och igel-liknande maskar, gruppen Clitellata inom ringmaskarna (Annelida, de segmenterade maskarna). Omkring två tredjedelar av de nära 4.000 kända fåborstmaskarterna på jorden är stora former - det är dem vi i dagligt tal kallar daggmaskar. Daggmaskarna varierar i längd mellan ungefär 2 centimeter och 4 meter. De flesta lever i jord, några i sötvatten, och en enda art är vanlig i havstränder i den tropiska zonen runt jorden.
En typisk fåborstmask.
Övriga fåborstmaskar är mer eller mindre mikroskopiska, mycket tunna och från ungefär 1 millimeter till några centimeter långa. Dessa mindre arter lever till största delen i vatten (antingen sött eller salt), och endast en grupp (familjen Enchytraeidae) är företrädesvis landlevande.Gruppen Clitellata, som fåborstmaskarna ingår i, kännetecknas av att könsmogna individer bär en markerad, körtelrik, 'gördel' (clitellum) runt en del av kroppen. I övrigt liknar fåborstmaskarna sina nära släktingar bland ringmaskarna, havsborstmaskarna (Polychaeta). De har dock aldrig några pariga utskott kring huvudet, och vanligen ej heller så många eller långa borst, som är typiska för de senare.
Tubificoides vestibulatus Erséus & Bonomi, 1987, en fåborstmask från Medelhavet.
Skriv ut
