Gråsuggor hör hemma bland kräftdjuren och lever på land men även djuphavsarter. Födan är vissna löv, gärna från hassel och lönn.
Gråsuggorna lever i marken främst av dött växtmaterial. Vissna löv som legat ute en tid och invaderats av mikroorganismer kan vara en lämplig kost. Olika slag av vissna löv som innehåller relativt mycket kväve och lägre halter av svårnedbrytbara ämnen föredrages. Så är till exempel hassel och lönn omtyckta. Sämre accepteras löv av björk och asp. Det kan då finnas speciellt många gråsuggor i anslutning till platser där mycket fjolårslöv samlats. Ofta kan man också hitta gråsuggor i gamla stubbar och under murkna vedbitar. Sannolikt tillgodogör de sig en blanding av växtmaterial och mikroorganismer i födan. De har stor betydelse för finfördelningen av de vissna löv (förnan) som samlas på marken och utgör en del av markens näringsväv.
Det finns cirka 25 arter gråsuggor i Sverige. Här är några exempel:- Murgråsugga - Oniscus asellus - troligen den som man vanligast påträffar utomhus t.ex. i skogsmark. Blir upp till 17 mm lång.
- Källargråsugga - Porcellio scaber - också vanlig. Kan ofta påträffas inomhus t.ex. i fuktiga källarlokaler. Ungefär lika stor som föregående.
- Klotgråsugga - Armadillidium cinereum - kan rulla ihop sig till ett klot. Flera närstående arter. Förekommer främst i lövskogslokaler, särskilt på kalkrik mark. Blir 18 mm lång.
- Philoscia muscorum - en mindre art (10 mm) som förekommer i sydsvenska lövskogar.
- Trichoniscus pusillus - en av våra minsta landgråsuggor (2-5 mm lång). Finns i fuktig mark i förnan, bland löv och under bark på nedfallna grenar.
Författare Björn Sohlenius, intendent, enheten för evertebratzoologi, Naturhistoriska riksmuseet.Litteraturtips:
Sohlenius B., 1969, Biotiska relationer i markfaunan. - Zoologisk revy, 31: 55-63
Skriv ut
