Dammkvalster

Husdamms- och förrådskvalster


Kvalster är leddjur (Arthropoda) och utgör underklassen Acari inom klassen spindeldjur (Arachnida). Deras närmaste släktingar hos oss är alltså spindlar (Araneae), lockespindlar (Opiliones) och klokrypare (Pseudoscorpionidea).
Kvalster i våra bostäder har alltmer kommit att uppmärksammas som en orsak till allergier. De trivs framför allt under varma och fuktiga förhållanden. Kvalster, eller snarare deras spillning som innehåller de allergiframkallande ämnena (allergener), kan ge upphov till rinnande ögon, hosta, andningsvårigheter och astma. Varje kvalster avger cirka 20 "spillningspaket" per dygn och dessa är allergena långt efter att kvalstret själv har dött.

Det finns två grupper av kvalster som är ganska vanliga inomhus: husdammskvalster och förrådskvalster. De tillhör kvalsterordningen Astigmata som i regel är tunnhudade (svagt kitiniserade) och små djur (cirka 0,2-1,0 millimeter).
Dammkvalster. Klicka för att se större bild
Dammkvalster, D. pteronyssinus
Klicka på bilden
för att se den större

Husdammskvalster


Biologi


Husdammskvalster håller oftast till i våra sängar där de lever av avfallna hudflagor, men de kan även finnas i t.ex. heltäckande mattor och stoppade möbler.
I Sverige finns fyra arter husdammskvalster, men de har inte fått några svenska namn - släktnamnet Dermatophagoides betyder dock just "äter hud". Den vanligaste arten hos oss är Dermatophagoides pteronyssinus Av de två närbesläktade arterna Dermatophagoides farinae och Dermatophagoides microceras är den förra vanligare, men de är mycket lika varandra och svåra att skilja åt. Den fjärde arten, Euroglyphus maynei, är ganska sällsynt.
Husdammskvalster trivs bäst vid rumstemperatur (20-25°C) och en relativ fuktighet av 60-80%. En vuxen hona kan lägga 50-100 ägg under sin livstid (cirka en månad) och en ny generation kvalster produceras ungefär var fjärde vecka.

Förekomst


Husdammskvalster påträffas huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, där cirka 10% av bostäderna har kvalster. Men de tycks "vara på väg" norrut i landet, som en följd av att vi i energibesparande syfte isolerar våra hus alltmer och framför allt minskar på ventilationen. För kvalster gynnsamma förhållanden kan uppstå i framför allt villor och radhus byggda direkt på en betongplatta och med bristfällig allmänventilation, men även i flerfamiljshus där ventilationen är undermålig. Damm- och förrådskvalster har hittats långt upp i norra Sverige och det är i princip inte bostadens geografiska läge som avgör om man har kvalster eller ej utan hur inomhusklimatet är.

Förrådskvalster


Det finns många arter förrådskvalster i Sverige och här redovisas endast några av de vanligaste. De livnär sig på allt från livsmedel, som t.ex. mjöl och ost, till hö och halm, som ofta innehåller mögelsvampar. Många uppträder som skadedjur i lagrade produkter som spannmål och liknande. Liksom husdammskvalstren trivs de bäst vid hög luftfuktighet (80-90%) och hög temperatur (25-30°C).
Förrådskvalster är mindre vanliga i våra bostäder än husdammskvalster. Men de kan vara viktiga orsaker till allergier hos personer sysselsatta i t.ex. lantbruk, livsmedelshantering och bagerinäring.
Några av våra vanligaste förrådskvalster är Lepidoglyphus destructor, Acarus siro ("mjölor"),  Tyrophagus putrescentiae ("ostor") och Glycyphagus domesticus ("husor").
Det är inte ovanligt att man inomhus även hittar rovkvalster, d.v.s. kvalster som äter andra kvalster och små insekter. Representanter av släktet Cheyletus är ganska vanliga och de ger också upphov till allergier. Men eftersom de oftast förekommer tillsammans med husdamms- och förrådskvalster är rovkvalstrens bidrag till den total mängden allergener svår att uppskatta.

Text: Sven Boström
Sidan senast uppdaterad: 2012-04-25
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)