SilverfiskLepisma saccharina
 Silverfisk ovanifrån.
Ibland kan man se en liten silverglänsande varelse raskt röra sig utmed golvet i badrummet, eller hjälplöst halkande omkring i badkaret. Det är en silverfisk som man har som objuden gäst i sitt hus.Silverfisken är en så kallad primitiv vinglös insekt, men för den skull icke alls en okomplicerad varelse.
UtseendeSilverfisken är liten, den blir blott 12 mm lång. Den har en tillplattad kropp som är täckt med silverglänsande fjäll. Den har ett par långa analsprät (cerci) och ett litet längre terminalfilament – vilka tillsammans gör att det ser ut som om silverfisken har tre spröt i bakändan. Antennerna är långa och hjälper silverfisken att känna sig fråm i mörkret. Den har ett par små fasettögon.
 Silverfiskens undersida.
FörekomstDen håller sig dold i springor och andra fuktiga gömslen i badrum och källare under dagens ljusa timmar och i skydd av mörkret kommer den fram för att leta mat såsom matavfall, fuktigt papper med mera. Något speciellt bo har den inte.
Förökning och tillväxtFörökningen hos silverfiskarna tillgår så att hanen trummar med sina palper (del av mundelarna). Detta resulterar i att honan blir uppmärksammad på honom och stimulerad till att ta del av hanens aktivitet. För att leda in henne på rätt spår, spinner han några signaltrådar på marken. På dessa trådar lämnar han en liten behållare med sina spermier i (en så kallad spermatofor). Då nu honan vägledd av hanens signaltrådar följer dessa, kommer hennes bakkropps genitaliebihang att uppta spermierna, som hon lagrar i en särskild kammare. Vartefter äggen lämnar äggstockarna passerar de denna spermiekammare och befruktas. Honan lägger äggen i fuktiga skrymslen. Hon lägger blott 1-3 ägg per dag, men kan lägga 100 stycken under sitt liv.
 Unge och vuxen silverfisk.
Efter 3-6 veckor kläcks äggen. Den nykläckta silverfisken ser ut som en vuxen, men är blott två millimeter lång. Genom att ömsa skinn (upp till 50 gånger) växer den till under tre års tid till vuxen silverfisk. Sendan kan den leva ett par år till. Så den lilla silverfisken vi kan se i vårt badrum kan vara 4-5 år gammal – något att fundera över, eller hur?
UrinsektDe äldsta fossila lämningar man påträffat av en släkting till våra dagars silverfisk är från de nordamerikanska övre karbonlagren i Illinois - vilket är ca. 300 miljoner år tillbaka i tiden. Det påträffade djuret var av arten Ramsdelepidon schusteri har en kroppslängd av 60 mm, vilket kan jämföras med dagen former som har en kroppsländ av blott 10-15 mm. Utseende mässiggt påminner den i stort om dagens former med undantag för gällika utskott på bakroppen (likt dagens bäcksländelarver). Således var silverfisken en god "biologisk konstruktion" redan för 300 miljoner år sedan och har inte haft behov av att ändra sig under evolutionens lopp.
 Fjäll från silverfisk.
Naturaliehistoria - Linné 1758
 Systema naturae.
När Linné 1758 i tionde upplaga av Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum charachteribus, differentiis, synonymis, locis beskriver världens djurvärld placerar han Lepisma saccharina bland de vinglösa insekterna. Arten är ett välkänt skadedjur på socker och hushållsutensilier i såväl Amerika som i Europa.
 Sulzer 1761.
Att silverfisken är välkänd i Europa, inses lätt när man betraktar samtida entomologisk litteratur och finner digra beskrivningar i text och vackra detaljrika kopparstick över dessa djur. Ett par exemple samtida med Linnés är Die Kennzeichen der Insekten, nach Anleitung des Königl. Schwed. Ritters und Leibarzts Karl Linnaeus, durch XXIV. Kupfertafeln erläutert und mit derselben natürlichen Geschichte begleitet. av J. H. Sutzer, utgiven i Zürich 1761 (bilden ovan), och Histoire abregée des inscectes qui se trouvent aux environs de Paris; dans laquelle ces animaux sont rangés suivant un ordre métodique - tome premier av Etiènne Louis Geoffroy utgiven i Paris 1762 (bilden nedan.)
 Kopparstick E L Goeffroy.
NamnförklaringArtens svenska namn nattsmyg, kom in vårt språk strax efter sekelskiftet (Wahlgren, 1906). Artens andra svenska namn silverfisk, kom in i vårt språk 1924. Båda namnen beskriver adekvat insektens levnadssätt respektive utseende.Det vetenskapliga släktnamnet Lepisma kommer från det grekiska ordet lepisma som betyder fjäll eller skal och syftar på artens fjällbeklädnad. Artnamnet saccharina kommer även det från greksikan, från ordet sakcharon som betyder socker och syftar på djurets förkärlek för sockerinnehållande näringsämnen. SläktingarSilverfiskens nära släkting inomhus är ungssmygen Thermobia domestica som är brun. Den lever liksom silverfisken av kolhydrathaltig föda sådom exempelvis papper. Nyligen har den långsprötade silverfisken Ctenolepsima longicauda påträffats i ett per fastigheter i Stockholmstrakten.Utomhus finns det ett par arter klippsmygar tillhörande släktet Petrobius som lever på klippor vid havsstränder. Stensmygen Dilta hibernica lever bland löv på stenig mark. Alla de utomhuslevande arterna lever av alger och lavar som de finner på stenar.
SytstematikRike: Animalia (djur)Stam: Arthropoda (leddjur)Klass: Insecta (insekter)Ordning: Thysanura (fjällborstsvansar)Familj: Lepismatidae (silverfiskar eller silverborstsvanar)Släkten: Lepisma, Thermobia, Ctenolepsima, Petrobisus, DiltaSystematik
Författare och foto: Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseetLitteraturtips
Brink, P., 1964, Silverborstsvansar, Zygentoma eller Lepismatoidea. I: Hanström, B. (Red) Djurens värld, 2: 356-359.
Denis, R., 1949, II. - Sous-ordre des Zygentomes Börnes, 1904. I: Grassé, P.-P. (Red), Traité de Zoologie, anatomie, systématique, biologie, IX: 246-275.
Douwes, P., Hall, R., Hansson, C. & Sandhall, Å., 1998, Insekter. En fälthandbok. (Stockholm) [sidorna 34-35]
Kukalova-Peck, J., 1991, Fossil history and the evolution of hexapod structures. I: Naumann, I.D. (Red). The Insects of Australia, 2:a upplagan, sidorna 141-179.
Linderoth, C.H., 1967, Entomologi (Stockholm) [sidorna 110-111]
Pape, T. & Wahlstedt, U., 2002, En silverborstsvans nyinförd till Sverige (Thysanure: Lepismatidae). - Entomoligisk Tidskrift, 123: 149-151.
Richards, O.W. & Davies, R. G. (Red.), 1977, Imms´ general textbook of entomology (tenth edition). Vol. 2: 433-443. [Order I. Thysanura (bristle-tails; silverfish]
Smith, G. B. & Watson, J. A. L., 1991, Thysanure - Zygentoma (Silverfish). I: Naumann, I. D. (Red). The Insects of Australia, 2:a upplagan, sidorna 275 - 278.
Wahlgren, E., 1906, Svensk insektfauna. I. Första ordningen. Borstsvansar och hoppstjärtar. Apterygogenea. - Entomologisk Tidskrift, 27: 233 - 270.
|
|
Skriv ut