Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Gräshoppor, vårtbitare och syrsor

Under sommaren och tidiga hösten talar man ofta om att "syrsorna spelar" men riktigt så enkelt är det inte. Vad vi hör en vacker solig sommardag är gräshoppor och vårtbitare. Det som hörs sena i ljumma mörka sommarnatten är den gröna vårtbitaren. Hussyrsor håller till inomhus eller på soptippar.

Vuxen gräshoppa.

Vuxen gräshoppa. Från Borck 1848.

Gräshoppor, vårtbitare och syrsor tillhör ordningen Orthopera. Det vetenskapliga namnet Orthoptera har översatts (orthos = rät, och ptera = vinge) och gett oss det svenska namnet "rätvingar".

Deras närmaste släktingar är tvestjärtar och kackerlackor.  

Alla hopprätvingar genomgår en ofullständig förvandling. När den unga gräshoppan på våren kläcks ur ägget, liknar den en liten gräshoppa och kallas nymf eller larv. Den genomgår under sommaren ett antal hudömsningar varvid vingar och äggläggningsrör växer till stegvis.

I och med sista hudömsningen når vingarna sin fulla längd. De har ett par hårda täckvingar som skyddar det tunna paret flygvingar som ibland kan vara bjärt färgade.

Under sommaren och hösten parar de sig och lägger äggen, som övervintrar till nästa år.

De svenska arterna har en ettårig livscykel, med undantag för mullvadsyrsan som har en tvårig utveckling - den övervintrar som nymf.

Sjungande insekter

De olika arternas sånger är väldokumenterade. Detaljerade sångdiagram finns i många böcker, som kan visa sångens stundtals mycket komplexa struktur, uppdelning i mindre strofer.

Vidare finns det olika inspelningar på kasettband och CD-skivor över arternas läten, så att man kan lära sig att känna igen dessa, på samma sätt som med fågelsång.

Lyssna!

På sidorna Lyssna på gräshoppor och Lyssna på vårtbitare och syrsor kan du lyssna och ladda ner ljud från Sveriges gräshoppor, vårtbitare och syrsor.

Lär dig se skillnad

Det finns några enkla knep att hålla isär dessa olika grupper åt. Man kan titta på antennernas längd, närvaro/frånvaro av äggläggningsrör hos honorna, förekomst av analspröt, samt sättet att alstra ljud hos hanarna.

Gräshoppor med utfällda vingar, sedda från ryggsidan.

Trumgräshoppan Psophus stridulus och den blåvingade gräshoppan Sphingonotus caerulans med utfällda vingar.

Gräshoppor

Gräshopporna känns igen på korta antenner och på att honorna saknar äggläggningsrör. Äggen läggs i marken.

Hanen alstrar ljud genom att grida benen mot vingarna. Flertalet arter är aktiva under dagens varma timmar. De är alla växtätare. Vi har ett 20-tal arter i Sverige.

Vårtbitare.

Hona av den grön vårtbitare Tettigonia viridissima med utfällda vingar helt från ryggsidan. Lägg märkte till äggläggningsröret.

Vårtbitare

Vårtbitarna känns igen på långa tunna antenner, honans kraftiga svärdliknande äggläggningsrör. Äggen lägges i marken hos de flesta arterna, sävvårtbitare lägger äggen i vasstrån.

Hanen spelar genom att gnida vingbaserna mot varandra. Arterna är aktiva såväl under dagen som sena kvällen och natten.

De är rovdjur men äter även gärna växtdelar. Vi har ett 10-tal arter i Sverige.

Det svenska namnet vårtbitare har funnits i vårt språk sedan 1619. Linné uppmärksammade att allmogen på Gotland använde den gröna vårtbitaren till att ta bort vårtor med.

Därför gav han arten det vetenskapliga namnet verrucivorus - den som äter vårtor.

Hussyrsa, hane & hona med utfällda vingar.

Hussyrsa Acheta domestica, hane (till vänster) och hona (till höger) med utfällda vingar.

Syrsor

Syrsor känns igen på sina långa antenner, de långa och tunna analspröten, och att honan har ett långt äggläggningsrör. Äggen läggs i marken.

Hanarna spelar genom att gnida sina vingbaser mot varandra. De är allätare.

Vi har två arter i Sverige, hussyrsa och mullvadssyrsa.

Mullvadssyrsa.

Mullvadssyrsa Gryllotalpa gryllotalpa med utfällda vingar.

Mullvadssyrsan har kraftiga framben som är specialicerade för att gräva i jorden.

Se fler bilder i bildgalleriet

Sidans bilder

Samtliga illustrationer är detaljer hämtade från de handkolorerade litografierna ur J. B. v. Borck, Skandinaviens rätvingade insekters natural-historia från 1848.

Systematik:

Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Orthoptera
Systematik

Litteraturtips

Bellman, H., 1988, A Field Guide to the Grasshoppers and Crickets of Britain and Northern Europe. (London)

Brown, V. K., 1983, Grasshoppers. Naturalists´ Handbook, 2:1-65, pl. 1-4. (Cambridge

Göransson, G., 2001, Mina insektsvandringar (Stockholm

Holst, K. T., 1986, Tha Saltatoria (Bush-crickets, crickets and grasshoppers) of Northern Europe. - Fauna Ent. Scand., 16: 1-125

Marshall, J. & Haes, E.C.M. , 1990, Grasshoppers and allied insects of Great Britain and Ireland (Colchester)

Ragge, D., R., 1965, Grasshoppers, Crickets and Cockroaches of the British Isles. (London)

Sandhall, Å. & Ander, K., 1978, Gräshoppor, syrsor och deras släktingar. (Stockholm)

von Borck, J. B., 1848, Skandinaviens rätvingade insekters natural-historia (Lund)