Här får du veta mer om huggormen och få tips om hur du gör tomten ormfri. Du kan även läsa om vanlig padda och allmänt om grod- och kräldjur.
Kräldjur och groddjur är klasser inom ryggradsdjuren. Groddjuren anses ha utvecklats från fiskar och i sin tur gett upphov till kräldjuren.
Groddjur
Det finns drygt 4 000 nu levande arter av groddjur. I Sverige har vi 11 arter grodor och paddor. Groddjur, tillsammans med salamandrar och ödlor, kallas även amfibier, från grekiskans amphibios, som betyder "dubbellevande" och syftar på att groddjuren lever både i vatten och på land (även om det finns undantag som är helt vatten- eller landlevande).
Groddjur är växelvarma, det vill säga deras kroppstemperatur är beroende av omgivningens temperatur. I tempererade regioner blir de inaktiva under årets kallare del och i torra områden kan de gå i dvala under torrperioden.
Groddjur andas som vuxna med lungor (med några undantag), men de kan även andas med hjälp av huden. Hudslemmet som groddjuren har för att hindra att huden torkar ut kan hos vissa arter innehålla ett hudgift. Vanligen utvecklas groddjurens larver i vatten och de flesta arter lever i närheten av vatten eller i fuktiga miljöer.
Kräldjur
Kräldjur eller reptiler omfattar drygt 6 500 nu levande arter, som delas in i sköldpaddor, krokodilartade kräldjur, bryggödlor och fjällreptiler (ödlar, masködlor och ormar). I Sverige har vi tre arter ormar. Bland de utdöda grupperna märks dinosaurierna.
Kräldjur har i allmänhet korta ben eller inga ben alls (som ormarna). Alla kräldjur har huden täckt av fjäll eller kraftigare plattor av hornämnet keratin. Samtliga kräldjur andas med lungor.
De flesta kräldjur lever i varma miljöer och de är växelvarma, liksom groddjuren.
Vill du veta mer om giftiga grod- och kräldjur? Giftiga djur
Museet forskar om grod- och kräldjur på enheten: Vertebratzoologi (ryggradsdjur)
Skriv ut
