Fågelspår

Fågelspår är ibland det enda man kan se efter fåglarnas närvaro och då kan det vara intressant att försöka ta reda på vilka de vilda arterna är.
Massor av fågelspår.

Terminologi


När man beskriver fåglars spår följer man en viss terminologi. Detta underlättar jämförande studier.
Nummrering av tårna

Tårnas nummrering


Hos fåglarna har den femte tån försvunnit (de motsvarar lillfingret hos oss däggdjur) och flertalet fåglar har således fyra tår. Ett fåtal undantag har bara tre, då saknas baktån. Baktån eller tummen (tå nummer ett) är hos fålgarna bakåtriktad. Den är vanligtvis liten, men kan var stor hos vissa arter. Mittån (tå nummer tre) är framåtriktad och vanligtvis den största tån. Innertån (tå nummer två) och yttertån (tå numer fyra) är riktade snett framåt.
Fågelfot

Steglängd
När fåglarna sätter ned fötterna på marken sätter de ned tårna och basen på mellanfotsbenet (tarsometatrasus) - inte som vi däggdjur hela mellanfotsbenet. Se vidare skelettbilder av tårna och mellanfotsbenet. Vid gång eller hopp så syns tårna och basen av mellanfotsbenet, men vid snabbare framfart såsom språng vidrör inte mellanfoten marken utan avtryck lämnas bara av tårna.

Steglängden


Stegets längd mätes från bakkanten på en fot till bakkanten på samma fot i nästa steg. Beroende på fågelns gångart blir stegets längd olika liksom avtrycket i sig. Vid vanlig gång liksom hopp blir avtrycken tydliga, men vid språng blir fotavtrycket mindre ibland bara spår av framtån. Vid fortare framfart blir även avståndet mellan höger och vänster fot mindre.

Observationer och dokumentation


Lättast att identifiera fågelspår och lägga upp ett eget arkiv är att dokumentera spår när man ser fågeln göra dessa, exempelvis i ett tunt lager spårsnö eller i våt sand eller lera om sommaren. En del fåglar, såsom fasanen, patrullerar av begränsade områden och följer upptrampade stigar, så kallade växlar, vilka vintertid kan ses tydligt i snön. På så sätt kan man lätt studera spår på ett säkert återkommande ställe.

Spåren kan dokumenteras med kamera, eller enklare, med tuschpenna direkt på overheadplast. Den senare metoden har fördelen med att avbilda spåren direkt i naturlig storlek samt att alla uppgifter direkt kan skrivas ned på plats på plasten. I fallet med kamera måste en millimetergraderad linjal tas med på bilden, samt dokumentationen nogsamt föras separat.

Måttuppgifter


Storleken för fotavtrycken, tårnas längd, steglängd och andra särtecken för de olika arterna är hämtat från Brown och medförfattare (2003). För vissa arter saknas uppgifter. Vidare får man komma ihåg att de angivna uppgifterna är "idealmått" det vill säga från optimala förhållandet av underlaget. Det underlag man vanligtvis påträffar spåren i är ju lös snö eller mjuk sand sådant som de lätta fåglarna kan göra avtryck i, och då kan spåren samtidigt stundtals tendera att bli otydliga.

Fasan, Phasanius colchicus

Fasanspår
Fotavtrycket är asymmetriskt, tå 2 är kortare än tå 4.

Avtrycket längd: 65 - 75 mm.
Avtryckets bredd: 60 - 65 mm.
Tå 3: 40 - 45 mm.

Gångart: Gång  eller springande.
Steglängd: 90 - 200 mm.
Vid snabb språng syns endast tån.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, från Bergianska trädgården, 25 januari 2005.

Nötskrika, Garrulus glandarius

Spår av nötskrika
Avtryckens längd:
Avtryckens bredd:
Tå 3:
Gångart:
Steglängd:

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 3 - 5 mm lös gammal snö ovanpå frusen mossa på en berghäll, från Stora Skuggan. 17 februari 2005.

Skata, Pica pica

Skatans spår
Skatans trampdynor.
Fotavtrycket är asymmetriskt. Spåret är fyrtåigt, med tå 3 inåtböjd.

Avtrycket längd: 50 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: upp till 20 mm.
Tå 1: upp till 15 mm.

Särtecken: Trampdynor synliga på alla tår. Märken efter klorna synliga på alla tår.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 150 - 230 mm.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 16 februari 2005.

Kråka, Corvus corone

Kråkans spår
Kråkans trampdynor.
Fotavtrycket är asymmetriskt, litet, alltid fyrtåigt.

Avtryckets längd.: 65 mm.
Avtryckets bredd: 35 mm.
Tå 3: 30 mm.
Tå 1: 25 mm.

Särtecken: Tydliga trampdynor.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 300, upp till 500 mm när den hoppar.

Det avbildade spåret är färskt, i några mm nysnö ovanpå grus, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 27 januari 2005.

Koltrast, Turdus merula

Koltrastens spår
Fotavtrycket är nästan symmetriskt, tydligt fyrtåigt, "slender".

Avtrycket längd: upp till 55 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: 20 mm.
Tå 1: omkring 20 mm.

Gångarter: Gång, språng eller hopp.
Steglängd: 70 mm, 100 mm vid hopp.

Det avbildade spåret är tämligen färskt, i några mm nysnö på stengolv, Naturhistoriska riksmuseets balkong, 26 januari 2005.

Författare och foto: Ulf Carlberg, fil.dr. Naturhistoriska riksmuseet

Litteraturtips
Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken, spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar.
(Stockholm) Finns även i senare utgåvor
Brown, R., Ferguson, J., Lawrence, M & Lees, D., 2003, Tracks & sign of the bords of Britain & Europe (London)
Carlberg, U., 2005, Rita av fågelspår - enkelt och billigt. - Biologen, 2005 (1):20

Sidan senast uppdaterad: 2010-03-07
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)