Sommartid kan man liksom under vinter se spår efter våra djur i naturen. Det kan röra sig från tydliga avtryck i lera, till svaga spår i lös sand, eller så flyktiga som våta avtryck på en torr sten eller planka. Så det är inte alltid så lätt att få reda på vad man har sett. Om man har tur att se djuren så kan man se vilka spår de gör och lära sig hur de ser ut tills nästa gång man kommer ut. Denna sida skall försöka att hjälpa till litet på traven med fotavtryck till de vanligaste däggdjuren. Dessutom kan man få värdefull hjälp från djurens matrester och spillningar. Spår i snöSpybollarDe svartvita teckningarna av spåren är återgivna i inbördes storleksförhållanden.
Bäver Av bävern ser man ofta spår av fällda träd och gnagspån än själva fotavtryck av djuret i naturen.
 Gnagspår efter bäverns trädfällning.
|
|
En aspstam som bävern gnagt på under natten och som kommer att fällas följande natt.
|
Hare Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Längd: 5,0 - 6,0 cm. Bredd: 3,0 - 3,5 cm. |
| |
Grävling Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Dock längre klor på framtassen, samt två små bakre trampdynor Längd: 5,0 - 7,0 cm. Bredd: 3,5 - 4,0 cm. |
|
Räv Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Längd: 5,0 cm. Bredd: 4,0 - 4,5 cm. |
| |
Hund Som jämförelse till rävens spår. |
| |
Älg Framfot och bakfot tämligen lika. Längd: 13,0 - 15,5 cm. Bredd: 10,5 - 13,0 cm. |
| |
Rådjur Höger framfot (vänster) och höger bakfot (till höger). Längd: 4,5 cm. Bredd: 3,0 cm.
 Avtryck i sand av ett rådjur.
|
|
Resterna efter ett rådjurs betande. Då rådjuret saknar framtänder i överkäken, så sliter eller "repar" det av växterna med ett litet ryck med hjälp av de kraftiga kindtänderna, varvid det blir en ojämn yta på växtresterna. På sly blir det en tofsliknande skäryta. Hos haren med sina skarpa framtänder får snittytan en skarp kant. Foto: Lars-Åke Janzon
|
Dovhjort Framfot (till vänster) och bakfot (till höger). Längd: 5,0 - 8,0 cm. Bredd: 3,5 - 5,0 cm. Dovhjorten är ett inplanerat djur, som kan ströva mer eller mindre fritt i Sverige. Även om de och rådjuren har olika ekologiska nischer som händer det att de passerar varandra. Men att skilja på ett spår av ett stort rådjur och en liten dovhjort i snön är närmast omöjligt. |
| |
Bilderna är renritade, förenklade och modifierade efter Bang & Dahlström (1973).
Författare och foto där ej annat anges Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.Litteraturtips:
Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken - Spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar, (Stockholm)
Bjärvall, A. & Ullström, S., 1985, Däggdjur - Alla Europas arter. (Stockholm)
Siivonen, L., 1968, Nordeuropas däggdjur. (Stockholm)
|
|
Skriv ut
