Djurspår i snö

Vinterlandskap med spår i snön. Foto Lars-Åke Janzon.

Vinterlandskap med spår i snön. Foto Lars-Åke Janzon.

Det är inte alltid så lätt att få reda vems spår man ser i snön. Har tur att se djuren så kan man se vilka spår de gör och lära sig hur de ser ut tills nästa gång man kommer ut. Här hjälper vi dig till lite på traven och visar de vanligaste däggdjurens fotavtryck i snön. Djurens spillningar kan också ge värdefull information.
Vad man bör komma ihåg är att djurspåren i snön snabbt kan förändras. Vid mild väderlek och när solen smälter snön blir spåren större än normalt. Fin lössnö kan blåsa omkring även vid svag vind. Små detaljer kan lätt flyta ihop till något nytt.

Ekorrens jämfotahopp i fin snö kan faktiskt påminna om en klöve från en ung älg, tills man inser att älgar inte klättrar i små tallar!

Ekorrspår
Ekorrspår - lite äldre.
Ekorrspår ännu äldre.
Ekorrspår riktigt gammalt.
Ekorrens spår i förvandling.

Hare


Tass (nedan) och hoppspår (till höger).

Längd: 5,0–6,0 cm
Bredd: 3,0–3,5 cm

Tassavtryck från hare

Harspår

Fotspår i snö efter hare

Spår efter hare som har tagit ett skutt i snön.

Ekorre


Hoppspår med framfötterna snett bakom bakbenen.

Bakfotens längd: 5,0 cm
Bredd: 2,5–3,5 cm

Ekorrspår

Hoppspår från ekorre

Ekorrspår. Klicka för större bild

Ekorrspår i snö. Foto: Lars-Åke Janzon

Skogsmus


Framfot (ovan) och bakfot (under). Även släpspår av svansens förekommer.

Bakfotens längd: 20–21 mm

Skogsmusspår

Skogsmusspår

Grävling


Fram- och baktassarna är ungefär lika stora, men framtassens klor längre och den har två små bakre trampdynor.

Längd: 5,0–7,0 cm
Bredd: 3,5–4,0 cm

Grävlingsspår. Illustration: Ulf Carlberg.

Grävlingsspår

Tassavtryck från grävling

Grävlingsspår i snö. Foto: Lars-Åke Janzon

Räv


Fram- och baktassarna är ungefär lika stora.

Längd: 5,0 cm
Bredd: 4,0–4,5 cm

Rävspår

Rävspår

Rävspår på snöig is. Klicka för större bild

Rävspår på snöig is. Foto: Lars-Åke Janzon.

Hund


Som jämförelse till rävens spår.
Hundspår

Hundspår

Lodjur


Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Lodjurets spår är identiskt med tamkatten, men cirka 3 gånger större.

Längd: 6,5–7,5 cm
Bredd: 5,5–6,0 cm

Lodjursspår. Klicka för större bild

Lodjursspår. Foto: Ulf Carlberg.

Rådjur


Höger framfot (till vänster nedan) och höger bakfot (till höger).

Längd: 4,5 cm
Bredd: 3,0 cm

Rådjursspår

Rådjursspår

Rådjurspår i snö. Klicka för större bild

Rådjurspår i snö. Foto: Lars-Åke Janzon.

Rådjurspår i djup snö. Klicka för större bild

Rådjurspår i djup snö. Foto: Lars-Åke Janzon.

Dovhjort


Framfot (till vänster) och bakfot (till höger).
Längd: 5,0–8,0 cm
Bredd: 3,5–5,0 cm
Dovhjorten är ett inplanerat djur, som kan ströva mer eller mindre fritt i Sverige. Även om de och rådjuren har olika ekologiska nischer som händer det att de passerar varandra. Men att skilja på ett spår av ett stort rådjur och en liten dovhjort i snön är närmast omöjligt.
Hjortspår

Spår efter dovhjort

Älg


Spår älg. Framfot och bakfot tämligen lika.
Längd: 13,0–15,5 cm
Bredd: 10,5–13,0 cm
Älgspår

Älgspår

Illustrationerna är renritade, förenklade och modifierade efter Bang & Dahlström (1973) samt fotograferade av Ulf Carlberg.
Text: Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet.

Läs mer om djurspår


Djurspår - sommartid
Fågelspår

Litteraturtips:
Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken - Spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar, (Stockholm)
Bjärvall, A. & Ullström, S., 1985, Däggdjur - Alla Europas arter. (Stockholm)
Siivonen, L., 1968, Nordeuropas däggdjur. (Stockholm)

Sidan senast uppdaterad: 2012-01-20
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)