Varg (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning över en stor del av världen. Vargen är den största av de vilda arterna av hunddjur och är stamfader till hunden.
Utbredning
Vargen trivs i de flesta miljöer, men förekommer i Sverige i fjäll- och skogsområden i Svealand och Norrland. Enstaka, strövande vargar kan ibland uppträda i södra Sverige. Det är oftast unga individer som lämnat den flock de föddes i för att söka en partner och etablera ett nytt revir.
Utseende
Skandinaviska och andra euroasiatiska vargar är grå, med grågula och rödbruna skiftningar i sommarpälsen, och mera grått i vinterpälsen. Det kan vara svårt att skilja en varg från en vargliknande hund, men vargar är oftast större än liknande hundar, till exempel jämthund. Skandinaviska vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hakpartier. Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen.
Föda
Viktigaste födan är rådjur, ren och älg, men även bäver och småvilt ingår. Luktsinnet är känsligt – vargen kan vädra en älg på ett par kilometers avstånd.
Beteende
Vargen är mycket social och lekfull, och lever i flock hela året. Hemområdet (reviret) varierar mellan 0,5 och 15 kvadratmil och vargarna kan här vandra bortåt 3 mil varje dygn. Reviret makeras med urin och spillning.
Vargflocken
En vargflock består som regel av ett dominerande par, alfa-paret, deras årsungar och fjolårsungar. Några äldre avkomlingar brukar också finnas i gruppen. Medlemmarna i flocken är alltså nära släkt med varandra, men enstaka obesläktade individer kan ibland ingå.
I flocken finns en social rangordning. En stark ställning kan till exempel ge företräde till föda eller en sexuell partner och kan också ge en ställning som ledare för flocken. Alfa-paret har högsta rangen. Därefter är vargarna rangordnade ungefär efter ålder. Inom varje åldersgrupp finns i sin tur en rangordning. När vargarna blir äldre kan styrkeförhållandena ändras. Prövande strider leder till att också rangordningen skiftas. Rangordningen är i själva verket två rangordningar: en för hanar och en för honor. Strider om rang sker alltid mellan individer av samma kön.
Varför lever vargen i flock?
Det finns flera anledningar till att att vargen lever i flock, bland annat att vargen oftast tar stora bytesdjur, till exempel älg, ren och hjortar och att slå dessa byten är lättare om vargarna är flera tillsammans. Alla individer i flocken tjänar därför på flocklivet. Det är även lättare att försvara reviret om man är flera och de unga vargarna lär sig det sociala livet och att jaga inom flockgemenskapen.
Fortplantning
Parningen sker under senvinter. Under vår eller försommar får honan fem eller sex ungar i en utgrävd lya i marken. Hanen deltar i vården av ungarna liksom andra medlemmar i flocken. De tar hem föda till honan och ungarna. Ungarna blir könsmogna vid ungefär två års ålder och lämnar då som regel flocken för att söka en partner och ett eget revir.
Bestånd
Vargen invandrade i Sverige för 10 000-12 000 år sedan – en av de första arterna i landet. I början på 1800-talet var vargen vanlig i hela Sverige. Därefter jagades den hårt. Under 1900-talet fanns den kvar i en liten stam i norra Sverige. Vargen var då nära utrotning och fridlystes därför 1965. Omkring 1980 ökade stammen. Sedan mitten på 2000-talet har man årligen registrerat ett drygt 100-tal vargar i Sverige och Norge.
Skriv ut
