
Flyghund skelett från Brehms Tierleben 1890.

Flyghund höger vinges undersida.

Flyghund. Höger vinges baksida.

Flyghund skelett av fingrarna.
Flyghundarna har förlängda fingrar för att hålla ut flyghuden. Vidare har både tummen (finger I) och pekfingret (finger II) klor, för att flyghunden skall kunna klättra och hålla i föremål.

Flyghundarnas thorax visar olika anpassningar. Dels har de ett långt och starkt nyckelben som man finner hos andra klättrande däggdjur, men även ett bröstben försett med en kraftig mittkam liksom hos fåglarna där detta utgör fästet för flygmusklerna. Bäckenbenen har vridits utåt sidorna, vilket underlättar utspännandet av flyghuden.

Sporrbenet som håller ut flyghuden.

Skelettet i foten.

Kraniet är långsträckt och liknar primitiva insektätares.
Materialet är från Naturhistoriska riksmuseet samlingar. Det monterade djuret är av arten Pteropus griseus, skelettet av Pteropus giganteus och kraniet från Pteropus vampyrus.
Naturaliehistoria - Coenraad Jacob Temminck

Etiketten på den monterade flyghunden sockel.
På den gamla etiketten på den monterade flyghundens sockel kan man utläsa bland annat texten "Timor" och "Temminck 1848". Coenraad Jacob Temminck föddes den 31 mars 1778 i Amsterdam. Hans uppväxtförhållanden var mycket gynnsamma. Familjen tillhörde en av de tio rikaste familjerna i Amsterdam. Fadern var skattmästare i Vereenigde Oostindische Compagnie (det nederländska ostindiska kompaniet). Han hyste ett stort intresse för ornitologi och hans stora samling av fåglar i hemmet, gjorde att den unge Coenraad Jacob kom att fatta intresse och tycke för dessa djur. Än mer spännande och fascinerande måste det ha varit för honom då samtidens stora naturforskare och resenärer från fjärran land kom på besök i den Temminckska familjen, när de dessutom kom med exotiska djur.
Temmincks karriär var typisk för sin tid och övre samhällsklass, olika höga statliga tjänster utan större tidsödande arbetsinsats, samt enstaka kortare militära tjänstgöringar. Vidare synes det som om familjens goda ställning gjorde att de kunde ha en till synes problemfri ekonomisk tillvaro efter Frankrikes ockupation 1795 av Nederländerna. Detta medgav att han kunde ägna sig åt sina älskade fåglar, fick överta faderns samling och byggde upp sin egen samling som tog mycket utrymme i hemmet. Så Temminck kom att bli en av sin tids stora fågelexperter i Europa.
Så i april år 1820 tillsattes en kommission för att utforska de nederländska kolonierna i Asien med avseende på naturalhistoria. Syftet var att sända ut vetenskapsmän för att samla in material till Holland . Det synes som om Temminck varit med i planerandet av denna kommission. Vidare, i augusti samma år blev Temminck chef för det i Leiden nybildade Nationaal eller Rijksmuseeum van Natuurlijke Historie, sedemera ändrat till ´s Rijks Museum van Natuurlijke Historie 1831 (museet går numer under namnet Naturalis). Till grund för detta museum ingick bland annat Temmincks privata samlingar och Leidens universitets samlingar.
Temminck själv reste enbart inom Europa och var aldrig ute på insamlingsresor till kolonierna i Asien. Han skötte sitt museum minitiöst, och samordnade sina kollegors insamlingar. Ifrån museet i Leiden sände han material vidare till kollegor på andra museer. Det är på så sätt vi har fått flyghunden, som är insamlad på Timor. Temminck författade flera böcker om fåglar och däggdjur. Hans stora expertis på fåglar, och förmodligen även hans roll i utsändande av material till andra museer, gjorde att han blev hedersmedlem i många av Europas olika naturhistoriska sällskap. År 1831 blev han invald i Svenska Vetenskapsakademien, som utländsk ledamot nummer 273. Coenraad Jacob Temmick dog den 30 januari 1858 i Leiden där han är begraven.
FlyghundarnaMuseum Naturalis
Författare och foto Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet
Litteraturtips:
Boeseman, M., 1997, Collectors and fisk collections of the Rijksmuseum van Natuurlijke Historie in Leiden, Netherlands (1820-1980). I: Pietsh, T. W. & Anderson, W. D. (Red.) Collection buildings in ichthyology and herpetology, 81-100. (American Society of Ichthyologist and Herpetologist, Special publication Number 3)
Hanström, B., 1960, Femte ordningen, fladdermöss, Chiroptera. I: Hanström, B. (Red.) Djurens värld, 11: 330-338.
Holthuis, L. B., 1993, The three Dutch authors on Von Siebold´s Fauna Japonica, with some notes on the artists. - I: Yamaguchi, T. (Red.), Von Siebold and Natural History of Japan, 689-708, pl. 1-2, 17-20. (The Carcinological Society of Japan)
Holthuis, L. B., 1995, 1820-1958. Rijksmuseum van Natuurlijke Historia. (sidorna 18-25 behandlar Temminck)