När vinter närmar sig har förberedelsen för den torra och kalla perioden pågått en längre tid i naturen. Djuren har olika strategier för att överleva vintern, en del flyttar till varmare platser eller dit maten finns. Andra som har svårare att förflytta sig längre sträckor, byter päls, sover sig igenom vintern eller går i dvala, anpassningarna är många. Även växterna har olika sätt för att klara sig över vintern.
Insekter och andra småkryp
Hos insekter eller fullbildade fjärilar finns det flera metoder för att klara vintern, vissa övervintrar som ägg, puppa eller larv. Andra smådjur övervintarar genom att krypa in under trädens bark, i springor eller andra håligheter. I utrymmet som bildas mellan snön och marken, det så kallade subnivala rummet, går sällan temperaturen under noll. Där lever vinteraktiva insekter och minder däggdjur som möss och sorkar.
Växelvarma djur
Ormar, grodor och paddor är växelvarma djur, vilket innebär att de har samma temperatur som omgivningen. Därför kan de inte övervintra i miljöer där temperaturen kryper under nollsträcket. Under den kalla delen av året söker dessa djur skydd i hålor som ligger under gränsen för tjäle, på så sätt undviker de att frysa ihjäl. Vissa grodor och ödlor klarar isbildning i kroppen en kortare period. Andra har en sockerlösning i kroppsvätskan som förhindrar att cellerna fryser, det finns även insekter som använder samma metod.
Sova eller dvala
Andra sätt att klara vintern är att sova eller ligga i dvala under denna period. Exempel på djur som sover sig igenom vintern är brunbjörn och grävling. Dessa sover större del av vintern, men kan vara ute och röra på sig om vädret tillåter. Djur som igelkottar och fladdermöss tillbringar vintern i dvala, vilket innebär att de kraftigt sänker sin kroppstemperatur och ämnesomsättning.
Fåglar
På hösten när mattillgången minskar och kylan kommer krypande är det många fåglar som flyttar till varmare platser eller till platser där det finns mat. För de fåglar som stannar väntar en hård period, den mesta av tiden under de korta dagarna går åt till att söka efter mat. För att hålla värmen söker de skydd i holkar och andra håligheter främst i gamla träd, där andra träd skyddar mot blåst.
Större däggdjur
Större däggdjur som hare, rådjur och älg har under sommaren och hösten skaffa sig ett tjockt fettlager som används under vintern för att hålla värmen, men även som en energireserv när mängden mat minskar. De flesta djur byter till en tätare päls under vintern för att lättare kunna hålla värmen. Skogshare och hermelin byter inte bara till en tjockare päls utan även färgen på pälsen, från "brun" till vit.
Fiskar
När isen lägger sig över sjöar drar sig fiskarna bort från stranden, ner på djupare vatten. Om inte sjön är allt för grund finns det vatten närmare botten som håller temperaturen på + 4 grader Celsius. Detta gör att det inte fryser och där kan fiskarna hålla sig under vintern. Problemet under den period som isen ligger är syretillgången, eftersom mycket lite eller inget syre alls tillförs vattnet.
Växter
Hos växter finns det olika sätt att klara vintern på. Ettåriga växter dör på hösten, men efterlämnar frön som är tåliga och klarar både kyla och torka. Dessa frön ligger i marken under vintern och gror sedan till våren för att bilda nya plantor. Fleråriga växter klarar vintern på olika sätt. Vissa har jordstam eller knöl som tål tjälen i jorden till exempel tussilago. Andra fäller sina blad på hösten för att sänka ämnesomsättningen genom att minska upptaget av vatten och näringsämnesupptagningen. Det finns även vintergröna växter som har tjocka vaxbeklädda blad som hindrar att vatten avdustar genom de så kallade klyvöppningarna, små hål i bladen som växter bland annat använder för att reglera vatten avdunstningen .
Vibärsfuksen övervintrar som fjäril. Foto: Lars-Åke Janzon
Gråsparven stannar i Sverige över vintern. Foto: Lars-Åke Janzon
Avtryck efter grävling. Foto: Lars-Åke Janzon
Alens löv är gröna hela vintern. Foto: Lars-Åke Janzon
Skriv ut
