Blommande jätte på Bergianska
För första gången på 75 år blommar nu en jätteknölkalla, Amorphophallus titanum, i Anderssons växthus på Bergianska trädgården. Den över en meter höga knoppen har slagit ut under de senaste dagarna och blommar nu för fullt - men bara för en dag eller två och doftar då av ruttet kött.Lukten ska dra till sig asätande skalbaggar, som plantan sen stänger in något dygn för att de ska få med sig så mycket pollen som möjligt. Men den är inte köttätande.
Detta är andra eller tredje gången en jätteknölkalla blommar i Sverige, på Bergianska blommade ett annat exemplar 1935. Det lär okså ha förekommit ett blommande exemplar i Göteborg 2005.
I övrigt finns den spridd i många trädgårdar över världen och har mest studerats i odling. I naturen är den mer nyckfull och dess biologi är rätt dåligt känd. Den är endemisk på Sumatra i Indonesien, förekommer i vilt tillstånd endast där, och växer i tropisk regnskog. På grund av skogsskövling är den hotad.
Den är svår att studera på grund av sin för tropikerna märkliga livscykel med att sätta blad, vila, därefter blomning i ett par dagar och sedan vila igen.
Läs mer och se bilder på Bergianskas hemsida