UTBLICK - tillbakablick

UTBLICK - tillbakablick är en resa både ut i rymden och tillbaka i tiden.

För 400 år sedan, med början 1609, utförde Galileo Galilei de första nogggranna studierna av himlens ljuskällor genom teleskop. Resultaten var omvälvande och en ny världsbild växte fram.

Bildspelet tar dig långt bortom vad som kunde urskiljas i 1600-talets teleskop. I dagens teleskop ser vi de mest skiftande miljöer i kosmos. Vissa objekt är så avlägsna att det tagit ljuset över 10 miljarder år att nå oss.

Klicka på bilderna för att göra dem större.

Pdf för utskriftPDF

Utsikten från jorden är strålande. Vår färd går genom kosmos ända till tiden strax efter "skapelsen", Big Bang, för drygt 13 miljarder år sedan. Då frigjordes bakgrundsstrålningen (färgkodad), som når oss som ett radiobrus från hela himlen.

Foton: NASA

Månljus är reflekterat solljus, men här är månens egen utstrålning avbildad i osynligt infrarött ljus. Belysta bergskammar är varma och lyser. Sluttningar i skugga är kalla och svarta.

Foto: Bildmosaik av Magnus Gålfalk med Nordiska teleskopet på La Palma, Spanien.

Heta bubblor stiger fram och värmer solytan utom i solfläcken där magnetfält hindrar transporten av energi − därför är solfläckar mörka.

Foto: Kungliga Vetenskapsakademiens solstation på La Palma, Spanien.

Jupiter har över 60 månar. De fyra största upptäcktes av Galilei och är mycket olika. Io drabbas ständigt av vulkanutbrott medan Europa kan hysa oceaner under marken. Kan liv uppstå där har man frågat.

Foton: NASA

Galilei experimenterade med fallande klot och fann att alla kroppar faller lika fort − tvärt emot antikens uppfattning. I Saturnus ring "faller" sten och grus runt planeten. Sett från oss tippar ringen och tycks försvinna ibland, vilket förbryllade Galilei.

Foto: NASA
Skiss: Fritt efter Galilei

Galilei såg att Vintergatans diffusa band består av stjärnor, men kunde inte urskilja ljusa och mörka interstellära moln. Dramatik råder i Carinanebulosan där molnen håller på att skingras efter att tusentals nya stjärnor bildats.

Bildmosaik: N.Smith för ESA och NASA

I begynnelsen fanns gott om gas, som bildade jättelika stjärnhopar. Detta är den klotformiga stjärnhopen Omega Centauri. Sådana hopar kan inte bildas längre. Vilken stjärnhimmel vi fått skåda om vi bodde där!

Foto: ESA och NASA

Grannen Andromedagalaxen påminner om vår galax Vintergatan. Några hundra miljarder stjärnor i omlopp kring centrum och två mindre satellitgalaxer, även de i omlopp. Enskilda förgrundsstjärnor på bilden tillhör vår galax, Vintergatan.

Foto: Robert Gendler för FETTU

Sombrerogalaxen och de två kolliderande galaxerna är grannar i det djupa galaxhavet. Stephans Kvintett och Herkuleshopen är flera 100 millioner ljusår bort. Einsteins Kors är en kosmisk lins med 4 spökbilder av en kvasar på 8 miljarder ljusårs avstånd. Längst till höger en kosmisk explosion 13 miljarder ljusår bort, som observerades i april 2009. Bakom allt: den 13,4 miljarder år gamla bakgrundsstrålningen. Kosmos bildades för nära 14 miljarder år sedan.

Foto: ESO, ESA, NASA, Stephans Kvintett: T. Rector för Gemini North Observatory (FETTU)

Produktion: Gösta Gahm och Margareta Malmort med bidrag från Svenska astronomiska sällskapet, Stockholms universitet.