Dinosaurier

1. Fanns det dinosaurier i Sverige?


Visst har det funnits dinosaurier i Sverige. I Kristianstadsområdet har man hittat enstaka tänder och skelettdelar av rovdjursdinosaurier. I Vallåkra i Skåne har dinosauriefotspår bevarats.Plateosaurus har troligtvis funnits i Sverige.

2. Hur gammal kunde en dinosaurie bli?


De största dinosaurierna blev över hundra år gamla, men de mindre arterna blev mellan tio och tjugo år gamla.

3. Kunde dinosaurier simma?


Det kunde de. Många dinosaurier trivdes nära floder och sjöar. Vi vet att t.ex. Apotosaurus och Diplodocus gärna simmade. En fiskätande art som Baronyx måste också ha kunnat simma. Men ännu har man inte hittat dinosaurier som har simhud mellan tårna eller en stjärtfena.

4. Vilken var den första dinosaurien?


Det går inte att säga vilken dinosaurie som var först men de första dinosaurierna var grupper som Lagosuchus och Herrerasaurus. De liknade dagens ödlor men hade kraftigare bakben och andra tänder.

5. Var i världen har det funnits flest dinosaurier?


Troligen var det i västra Nordamerika i "Vilda västern", men det har också funnits dinosaurier i Kina, Europa, till och med i Sverige.

6. Hur fick dinosaurierna sina namn?


Varje djurart får ett vetenskapligt namn när det beskrivs första gången av en forskare. Carl von Linné var den första som började beskriva djur och växter vetenskapligt. När man ger ett djur namn försöker man ge det ett namn som berättar om djuret. En Mongolosaurus kommer från Mongoliet, en Supersaurus är jättestor och Tyrannosaurus betyder "Tyrannödla".

7. Hur mycket vägde dinosauriespillning?


Dinosaurierna var av olika storlek. De stora arterna, som vägde kanske 100 ton, producerade naturligtvis stora spillningshögar. Eftersom de åt flera ton växtföda varje dag torde de producera exkrementhögar som vägde flera hundra kilo.

8. Kunde dinosaurierna se när de kläcktes?


Det är troligt att dinosaurierna kunde se när de kläcktes. Det är normalt för både fågel- och kräldjursungar att se bra när de kläcks och det är därför troligt att även dinosauriekycklingar kunde se bra.

9. Hur kunde dinosaurierna klara sig utan någon stor hjärna?


Dinosauriernas hjärnor var inte så små som det ofta påstås. De var större än hos krokodiler och andra av dagens kräldjur. Den påminde mycket om fåglarnas. Dinosaurierna var betydligt "intelligentare" än dagens kräldjur och klarade sig därför alldeles utmärkt.

10. Hur många ägg lade dinosaurierna och hur lång tid tog det innan äggen kläcktes?


De flesta dinosaurier lade mellan 20 och 40 ägg i ett bo. Äggen tog olika lång tid att kläckas beroende på hur stora djuren var. Normalt bör det ha tagit omkring en månad för äggen att kläckas. Dinosaurierna måste klara av ungarnas uppväxt under sommarhalvåret eftersom de vandrade söderut under vintern och ungarna måste vara tillräckligt stora för att kunna följa med hjorden när hösten kom.

11. Hur många delar består ett dinosaurieskelett av?


Ett dinosaurieskelett består av 250-450 delar. Antalet kotor varierar eftersom både svansen och halsen kan innehålla olika antal kotor. Varje kota har sin bestämda plats i skelettet precis som hos människan. Därför är det inte så svårt att sätta ihop ett dinosaurieskelett.

12. Hade dinosaurier några bon?


Många dinosaurier byggde bon likt fåglar. Dessa dinosaurier samlades i stora kolonier under häckningstiden. Det kunde vara tusentals individer. Honorna vaktade boet under äggens utveckling, matade de små ungarna och skyddade dem mot rovdjur.

Mer fakta:
Dinosaurier

Sidan senast uppdaterad: 2010-03-12
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00 (växel)