Ökande mängd fluorerade miljögifter i Sveriges uttrar

Miljögiftet PFOS och andra liknande fluorerande ämnen ökar i uttrar trots att produktionen av flera av dem ska ha minskat. Det är en oroväckande nyhet för skandinaviska uttrar som just har återhämtat sig från skador av PCB och DDT som förbjöds för länge sedan.

- Vi hittade exceptionellt höga halter PFOS i lever från många uttrar, och trenden är oroväckande, säger Anna Roos, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Dessa fluorerade ämnen förekommer inte naturligt. De tillverkas industriellt och finns i vissa rengöringsmedel, brandsläckningsskum, impregnerat papper och impregnerade textilier. De används även inom flygindustrin, verkstads- och elektronikindustrin. De har vatten-, smuts-, och fettavvisande egenskaper.

Höga och ökande halter

Världens största tillverkare av PFOS, företaget 3M, valde att sluta sin tillverkning för drygt tio år sedan när PFOS hittas i ökande halter i miljön, även i Arktis, och i arbetare på fabriken. Men denna undersökning visar bl.a. på mycket höga halter PFOS i utter. De flesta av dessa perfluorerade ämnen ökar över tid i de svenska uttrarna, några av dem visar dessutom på en kraftigare ökning de senaste tio åren än tidigare.

PFOS är en förkortning för perfluoroktansulfonat. Ämnet är hälsofarligt och har negativ påverkan på immunförsvaret, hormonsystemet och fortplantningen.

Ett annat ämne som också återfinns i uttrarna är perfluoroktansyra (PFOA), det ämne som ibland populärt kallas för ”teflonkemikalien”. Det bildas i tillverkningen av teflon men finns inte kvar i själva produkten. Sammataget har ett flertal perfluorerade ämnen hittats i svenska uttrar och generellt visar trenden på markant ökande halter över tid i utter sedan 1970.

Trafikdöda uttrar undersöktes

Uttrar livnär sig främst på fisk. Eftersom uttern lever på toppen av näringskedjan är den mycket utsatt för miljögifter. Uttern tillhör lagparagrafen Statens Vilt, och döda uttrar ska rapporteras till Polisen eller direkt till Naturhistoriska riksmuseet. Döda djur skickas in för provtagning till museets miljöprovbank och prover sparas för studier av miljögifter. I miljöprovbanken förvaras nu organ från hundratals uttrar insamlade från slutet av 1960-talet till idag och därför kunde studien genomföras. De flesta uttrar har dött i trafiken eller drunknat i fiskeredskap. Inga uttrar har avlivats för studiens skull.   

Forskningsstudien genomfördes i samarbete med Stockholms universitet, och resultatet är oroväckande. Studien publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan.

- Det är oroväckande för uttrarnas hälsa, men visar samtidigt på tillståndet i hela miljön, säger Anna Roos.

För ytterligare information kontakta

Anna Roos

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Tel 08-5195 4223

anna.roos@nrm.se

Urs Berger

Forskare vid Stockholms universitet

Telefon 08-674 7099

Mobil 0762-72 71 04

urs.berger@itm.su.se