Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Mikroorganismer trivs i meteoritkratrar

Fossilfynd i Jämtland stödjer teorin om att meteoriters nedslagsplatser är gynnsamma miljöer för liv.

Svampfossil

Svarta trådformade svampfossil från berggrunden i Locknekratern i Jämtland. Svamptrådarna fossiliserades av olja. Foto Magnus Ivarsson.

I Locknekratern i Jämtland frodades mikroorganismer strax efter meteoritnedslaget för 455 miljoner år sedan. En ny studie vid Naturhistoriska riksmuseet visar att meteoritnedslag kan skapa gynnsamma miljöer för liv, både på jorden och på andra planeter.

Stora meteoritnedslag kan bilda en smälta i berggrunden som gör att området får en förhöjd temperatur i flera tusen år efter nedslaget. I Locknekratern har forskarna funnit fossil av svamp i bergrundens sprickor. På den tiden när meteoriten föll täcktes området av ett hav. Mikroorganismer spolades ned med havsvattnet och började kolonisera de nya sprickorna i den uppvärmda berggrunden.

Fenomenet är känt från vulkaniska områden, där berggrunden värmts upp så att grundvatten och näringsämnen börjat cirkulera. Platsen blir på detta sätt en gynnsam livsmiljö för mikroorganismer. Det har spekulerats i att meteoritnedslag kan orsaka samma förlopp. Denna studie stödjer en sådan teori.

Kratrar på Mars

En konsekvens av detta resultat är att spår av eventuellt liv på Mars skulle vara lättare att hitta i någon av planetens största kratrar.

Resultatet publiceras i tidskriften Scientific Reports 16 december 2013.

För ytterligare information kontakta:

Magnus Ivarsson

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Telefon 08 5195 4188

Mobil: 070-2428687

E-post: magnus.ivarsson@nrm.se

Martin Testorf

Vetenskapskommunikatör

Naturhistoriska riksmuseet

Telefon: 08 5195 4037

Mobil: 0709 42 90 11

E-post: martin.testorf@nrm.se