Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Jätteamöbor spårar det förflutna

Urgamla fossila krypspår har gäckat forskare i flera år. Men nu har liknande färska spår hittats som kan förklara fenomenet. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet berättar i tidskriften Science hur jätteamöbor kryper som djur. Se animation nedan.
Fossil av spår.

Två miljarder år gamla krypspår från Australien. Liknande spår görs idag av jätteamöbor. Foto Stefan Bengtson.

De äldsta kända fossila djuren är ungefär 600 miljoner år gamla. Därför blev reaktionerna starkt skeptiska när forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och University of Western Australia för några år sedan rapporterade fossila spår av organismer stora som fluglarver i australiska tidvattenavlagringar som var nära två miljarder år gamla. Få fossilforskare ville gå med på att det överhuvudtaget rörde sig om spår, men ingen kom med en bättre förklaring.

Nu har amerikanska marinbiologer gjort en upptäckt som kan lösa gåtan: På närmare 800 meters djup utanför Bahamas har man hittat vad som ser ut som små golfbollar som rullar fram på havsbotten och lämnar efter sig spår som starkt påminner om de fossila australiska. Bollarna visade sig vara en slags jätteamöbor med skal. Amöbor är normalt mikroskopiskt små och encelliga, men “golfbollarna" kan bli upp till 3 cm i diameter. De är inte djur, eller ens nära besläktade med djur, men deras storlek och krypförmåga påminner om djurens.

I det senaste numret av tidskriften Science skriver Stefan Bengtson och hans australiske kollega Birger Rasmussen, som upptäckte de australiska spåren, om vad jätteamöborna utanför Bahamas betyder för förståelsen av de äldsta spårfossilen. Amöborna visar att krypspår på havsbotten inte behöver vara gjorda av djur, och det finns därför ingen anledning att tro att djurvärlden är mycket äldre än vad fossilen annars visar. Däremot har vi nu belägg för att även encelliga marina organismer kan bli både stora och rörliga, och att detta först hände för åtminstone två miljarder år sedan, kanske som följd av att jorden fick sin första syrehaltiga atmosfär.

Vi vet inte vilken slags varelse som gjorde de australiska spåren för två miljarder år sedan, men så här kan det ha sett ut. Animation: Javier Herbozo
Källa: Science, vol 332, 16 januari 2009, "Ancient trace makers" Stefan Bengtson, Birger Rasmussen.

Kontaktpersoner


Stefan Bengtson, professor i paleozoologi
Naturhistoriska riksmuseet
08-519 542 20
0708-116 186
stefan.bengtson@nrm.se

Martin Testorf, vetenskapskommunikatör
Naturhistoriska riksmuseet
08-519 540 37
0709-42 90 11
martin.testorf@nrm.se