Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny
Ett stycke av järnmeteoriten Muonionalusta från Naturhistoriska riksmuseets samling. På underdelen syns den rostiga ytan (meteoritfragmentet har legat begravd i marken i lång tid), ovan en färsk uppsågad yta.

Ett stycke av järnmeteoriten Muonionalusta från Naturhistoriska riksmuseets samling. På underdelen syns den rostiga ytan (meteoritfragmentet har legat begravd i marken i lång tid), ovan en färsk uppsågad yta.

Omdiskuterad meteoritjakt

Många medier uppmärksammar det som kallas för en guldrusch för meteoritjägare i Norrbotten. Men viktig kunskap kan föras ut ur landet påpekar medarbetare vid Naturhistoriska riksmuseet.

SVT skriver:

Med metalldetektorer sveper de marken i de norrbottniska skogarna, meteoritjägare som letar efter värdefullt järn från yttre rymden. Men jakten lämnar spår i form av djupa hål och privata skogsägare känner sig bestulna.
– Klart de stjäl, det är så mycket pengar, säger markägaren Weikko Laine.

Ur ett inslag i P4 Norrbotten:

Flera miljarder år gamla meteoriter som kan ge kunskap om vårt solsystems historia förs varje år ut från Sverige utan att de undersökts vetenskapligt. Ulf Hålenius, professor i mineralogi vid Naturhistoriska riksmuseet vill stoppa det här med en lagändring.

Lyssna på inslaget i P4

Fakta: Muonionalustameteoriten

Muonionalustameteoriten splittrades i atmosfären och bitar av den slog ned i socken med samma namn för fler hundra tusen år sedan. Det första fyndet gjordes 1906 och ett stort antal nya fynd har gjorts under de senaste 15 åren. Totalt har 100-tals bitar påträffats i det 15×25 km stora området, nedbäddade i moränen på upp till 2 meters djup. Den sammanlagda vikten på fynden är åtskilliga ton, varav den största kända biten väger nära 1 200 kg.

Det första fragmentet av Muonionalustameteoriten hittades 1906 och i dag finns ett 40-tal dokumenterade meteoriter som stammar från samma nedslag. Fragment av meteoriten finns på många stora geologiska institutioner runt om i världen.

Meteoriten består till största del av järn, men innehåller även nickel och i låga halter flera ovanliga mineraler så som stishovit, en kiseldioxidförening som är mycket ovanlig på jordytan.

Meteoriten kommer med stor sannolikhet från en småplanet som har slitits i bitar och beräknas vara cirka 4,5 miljarder år gammal.