Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Historik

Naturhistoriska riksmuseets drygt 250-åriga historia är i mångt och mycket nära kopplad till historien om Sveriges stora upptäcksresande och vetenskapsmän. Från Vetenskapsakademiens födelse till dagens museum har mycket hänt.

Redan i mitten av 1700-talet grundlades det som så småningom skulle bli Naturhistoriska riksmuseet. Det var Vetenskapsakademien som började med naturaliesamlingar, det vill säga samlingar med föremål från naturen. Akademien hade sitt första möte 18 augusti 1739 och i samband med det skänkte ledamoten Jonas Alströmer en svamp. Det blev det första föremålet i Akademins naturaliesamling.

Kuriositeter

Efter Jonas Alströmers donation började det komma in föremål till samlingen. Men det var först 1748 när drottning Lovisa Ulrika skänkte ett ovanligt stort getingbo, "byggt på Drottningholm" som det hela verkligen tog fart.

Både drottningen och kungen, Adolf Fredrik, samlade intensivt. Samlingarna katalogiserades och ordnades av Linné. Bland mer ordinära naturföremål fanns även en hel del kuriosa som exempelvis kycklingar med två huvuden och fyra fötter, ett får med två huvuden och så vidare.

Sverige första offentliga museum

1753 stod Observatoriet klart och samlingarna flyttade in. Akademins samlingar växte ur sina lokaler genom donationer av stora samlingar som Sparrmans 1776 och de Geer 1778.

Problemet löstes när man köpte en fastighet i Gamla Stan 1778.  Året innan hade Anders Sparrman anställts som den första föreståndaren för naturaliesamlingen. Han var en av Linnés lärljungar och en berest man, som bland annat var med på James Cooks andra världsomsegling.

1786 hände något stort i museihistorien, Akademien införde noggranna bestämmelser om hur samlingarna skulle visas för allmänheten. I och med detta kan man säga att Sverige fick sitt första offentliga museum!

Redo för en ny epok

Under början av 1800-talet växte Akademiens samlingar med hjälp av diverse donationer från bland andra Peter Jonas Bergius och Gustaf von Paykull.

1819 var ett betydelsefullt år för museet. Tack vare von Paykulls stora donation blev lokalproblemen återigen överhängande. Man satte press på kungen, Carl XIV Johan, att ta tag i frågan och enades om att samlingarna tills dess att man hittade ett "rymligare och praktfullare galleri på ett Riksmuseum" skulle förvaras i Akademiens hus.

Akademien anhöll även om att samlingarna skulle underhållas på statens bekostnad. Kungen godtog detta förslag, och i och med detta var, åtminstone på pappret, grunden för ett svenskt naturhistoriskt museum lagd.

Snabbresa genom 1800-talet

Museets samlingar fortsatte att byggas upp under hela 1800-talet. 1828 fick man äntligen tag på nya lokaler. De låg vid Adolf Fredriks kyrka.

Ett bekymmer med samlingarna var att de så lätt angreps av skadedjur. Man började då bland annat experimentera med arseniksåpa vid beredning av skinn, vilket visade sig vara mycket effektivt och innebar en revolution för samlingsvården.

I takt med att samlingarna växte ökade även allmänhetens intresse för museet. De tider då allmänheten hade tillträde till samlingarna var oftast välbesökta. Museet kom att fungera som en kontaktpunkt för den naturintresserade allmänheten. Om man hade frågor och funderingar om naturfenomen blev det naturligt att fråga "herrarna på Riksmuseum", föregångaren till dagens "jourhavande biolog".

Återigen dags för nya lokaler

I slutet av 1800-talet blev de befintliga lokalerna återigen för trånga och 1885 fick museets intendenter i uppdrag att komma med ett förslag till plan för en ny byggnad.

Det gick trögt med beslutet men 1901 hade man äntligen hittat en plats. Den låg ute vid Frescati och hade tidigare förkastats på grund av sitt något avlägsna läge. Men intendenterna försäkrade nu att platsen var ett lyckat val.

1905 godkändes arkitekten A. Anderbergs ritningar till den nya museibyggnaden. På våren 1916 var byggnaden klar med en yta på ungefär 20 000 kvadratmeter. I och med de nya lokalerna hade man större möjlighet att ta emot en ökande publik.

Ett museum i ständig förändring

Ett museum är hela tiden i förändring. Beroende på samlingarnas tillväxt och krav från allmänheten behöver lokaler och utställningar ständigt förnyas. Detta förnyelsearbete pågår alltid och är en del av det dagliga arbetet vid museet med stabil grund i vår historia.

Några viktiga årtal

1739 Vetenskapsakademien startas och Jonas Alströmers svamp blir första föremålet i samlingarna.

1748 Drottning Lovisa Ulrika skänker ett getingbo till samlingarna, något som får till följd att allt fler föremål kommer in som gåvor.

1758 Första botaniska samlingen anläggs.

1777 Naturaliesamlingarnas första föreståndare, linnélärljungen Anders Sparrman, anställs.

1778 Entomologen och bruksägaren Charles De Geers änka skänker hans stora naturaliesamling till Akademien. Vetenskapsakademien köper ett hus vid Munkbron i Gamla Stan

1786 Samlingarna görs tillgängliga för allmänheten och Sverige får sitt första offentliga museum.

1797 Conrad Quensel efterträder Anders Sparrman och tillväxten av samlingarna tar fart. Quensel går noga igenom samlingarna, artbestämmer och förtecknar, och skriver samlingarnas första historia.

1806 Botanisten Olof Swartz blir ny indendent för samlingarna.

1819 Museet instiftas officiellt.

1820 Transporteras Gustaf von Paykulls stora naturaliesamling till museet.

1828 Lokalproblemen som präglat större delen av museets historia löses i och med att Akademien köper det Westmanska huset  vid Adolf Fredriks kyrka. Museet får en ny intendent: zoologen Sven Nilsson, som är en av portalfigurerna inom svensk naturforskning.

1829 Den av Adolf Ulrik Grill skänkta naturaliesamlingen anländer till museet.

1835 Bengt F. Fries, museets intendent, upprättar en forskningsstation vid Fiskebäckskil, Kristineberg.

1837 Ärkebiskop J.O Wallin välsignar Akademiens forskning som bedrivs i museets tjänst.
Den första svenska polarexpeditionen i vetenskapligt syfte genomförs. Marinzoologen Sven Lovén gjorde denna resa till Spetsbergen.

1841 Omorganiserades verksamheten vid museet och den tidigare zoologiska inriktningen breddades i och med att intendenter anställdes för de botaniska, mineralogiska, entomologiska och evertebrata avdelningarna, som i och med detta skiljdes från den vertebrata huvudsamlingen. Detta var en positiv utveckling som hade stor betydelse för museets framtid från forskningssynpunkt.

1860-1866 Hölls museets stängt för allmänheten på grund av ombyggnad.

1877 Museet fick en ny konservator, Anders Svensson. Det var hans förtjänst att valmuseet blev ett av de mest fulländade i världen.
Han stoppade även upp hunden som i många år stod i entréhallen i Frescati, och som varje natt klockan tolv, enligt vad en vaktmästare försäkrat, reste sig upp och skällde!

1882 Gjorde Adolf Erik Nordensköld, intendent för mineralogiska avdelningen, sin sista polarexpedition till Grönland. Han gjorde sammanlagt nio polarfärder under det som var svensk polarforsknings guldålder.

1885 Påbörjas arbetet med att leta upp en plats för ett nytt museum.

1901 Beslutades att museet skulle uppföras på en tomt i Fresacati, en plats som tidigare avslagits på grund av sitt avlägsna läge.

1905 Godkänns arkitekten A. Anderbergs ritning för den nya museibyggnaden.

1916 Står den nya byggnaden klar och omfattar en yta på ca 20 000 kvadratmeter.

1965 Naturhistoriska riksmuseet skiljs från Vetenskapsakademien och blir en egen myndighet.

1989 Polarutställningen invigs

1992 Cosmonova invigs

1995 Invigning av utställningen 4½ miljarder år - jordens och livets utveckling.

1997 Utställningen Liv i vatten öppnar.

1999 Utställningen Den sinnrika människan startar.

2002 Följande utställningar invigs: Natur i Sverige (del 1) och Skatter från jordens inre.

2003 Natur i Sverige (del 2) öppnar.

2004 Utställningen Uppdrag: KLIMAT öppnar.

2008 Utställningen Den mänskliga resan invigs. Ny museichef, Jan-Olov Westerberg. Restaurangen byggs om. Ny teknik, inredning och varumärkesplattform för Cosmonova.

2010 Utställningen Polartrakterna nyöppnar efter en tids renovering.

2013 Utställningen Djuret människan öppnar, en ombyggnad av Den sinnrika människan.

2015 Utställningen Fossil och evolution öppnar, en ombyggnad av 4½ Miljarder år - jordens och livets historia.

Källor

Kjell Engström (red.), Naturen berättar. Utveckling och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 1989, Naturhistoriska riksmuseet.

Naturhistoriska riksmuseets historia. Dess uppkomst och utveckling, Stockholm 1916, Kungl. Vetenskapsakademien.

Mer att läsa

Dahlgren, E.W., Kungl. Svenska Vetenskapsakademien.

Personförteckningar 1739-1915, Stockholm 1915, Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.

Skottsberg, C., Kungl. Svenska Vetenskapsakademien.

Personförteckningar 1916-1955, Stockholm 1957, Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.

Naturhistoriska riksmuseets nya byggnader. Uppsala 1916, Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.

Vetenskapsstaden. Göteborg 1916, Göteborgs Litografiska AB, Kungl. Hovleverantör.