Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

100 år i Naturens palats

Naturhistoriska riksmuseets historia sträcker sig drygt 250 år bakåt i tiden. År 2016 firades  100 år i det hus i Frescati som ibland kallas Naturens palats.

Bild på jubileets symbol

100 år i Frescati. År 2016 var jubileumsåret för Naturhistoriska riksmuseet eftersom det var 100 år sedan museet flyttade till de nya lokaler som har kallats för Naturens palats. Illustration Annica Roos.

Jubileum, 100 år i Naturens palats

Mitt under brinnande världskrig restes det som fortfarande idag är Sveriges största museum. I monumental utformning med rötter i barocken och en kraftfull geometrisk jugendstil. Under jubileumsåret 2016 kommer Naturhistoriska riksmuseet berätta om banbrytande milstolpar från museets historia och förankra dem i framtiden. Födelsedagen i november kommer att firas med jubileumsvisningar och öppet hus.

Bild på frimärken

Till jubileumsåret 2016 har PostNord givit ut frimärken om Naturhistoriska riksmuseet. Frimärkena föreställer kvaggan och kupolen, mammut och DNA, dinosaurie och ormbunke, dyngbagge och kiselalger, samt fossil blomma och pollen

Sverige första offentliga museum

Redan i mitten av 1700-talet grundlades det som så småningom skulle bli Naturhistoriska riksmuseet. Det var Vetenskapsakademien som började med naturaliesamlingar, det vill säga samlingar med föremål från naturen. Samlingarna katalogiserades och ordnades av Linné.

Under 1740- och 50-talen växte Akademiens samlingar så mycket att lokalerna blev för trånga. Problemet löstes när man köpte en fastighet i Gamla Stan 1778.  År 1786 hände något stort i museihistorien, Akademien införde noggranna bestämmelser om hur samlingarna skulle visas för allmänheten. I och med detta kan man säga att Sverige fick sitt första offentliga museum!

Mer historik

Museibyggnaden

Museets samlingar fortsatte att byggas upp under hela 1800-talet. 1828 fick man äntligen tag på nya lokaler. De låg vid Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm. I takt med växande samlingar blev de befintliga lokalerna återigen för trånga i slutet av 1800-talet och 1885 fick museets intendenter i uppdrag att komma med ett förslag till plan för en ny byggnad. Det gick trögt med beslutet men 1901 hade man äntligen hittat en plats ute vid Frescati.

1905 godkändes arkitekten A. Anderbergs ritningar till den nya museibyggnaden. 1907 påbörjades uppförandet och på våren 1916 var byggnaden klar med en yta på ungefär 20 000 kvadratmeter. Museibyggnaden fick en monumental utformning med rötter i barocken och en kraftfull geometrisk jugendstil. I och med de nya lokalerna hade man större möjlighet att ta emot en ökande publik.

Mer om byggnaden

Bild på museets exteriör.

Naturhistoriska riksmuseet, exteriör. Foto: Staffan Waerndt