Delar av de zoologiska samlingarna är datalagda. Övriga är förtecknade i handskrivna kataloger eller helt okatalogiserade.
I mitten av 1970-talet började man att skapa databaser över samlingarna för att förbättra deras tillgänglighet. I början var datorernas förmågor begränsade och man kunde bara registrera vissa uppgifter om föremålen. Allt eftersom utvecklingen av hård- och mjukvara framskred utvecklades också mera avancerade samlingsdatabaser. Idag har enheten för zoologi databaser för stora delar av samlingarna, flera egenutvecklade system i Filemaker Pro och Microsoft Access, samt det externt utvecklade Specify.
Databaserna omfattar för närvarande (2016) endast c:a 20% av de zoologiska samlingarna. Digitaliseringen är mycket resurskrävande och trots en takt på c:a 20 000 nya poster per år kommer det att ta många år innan hela samlingen är datalagd. De databaser som är tillgängliga på dessa sidor är därför inte fullständiga.
För grupper som inte ännu är registrerade i våra databaser, finns istället artlistor som visar vilka arter vi har i samlingarna.
Personalen är gärna behjälplig med uppgifter om ännu inte digitaliserade objekt.
Däggdjur och ryggradslösa djur publiceras via GBIF.
Insekter, spindlar och mångfotingar hittas på Naturarv, den gemensamma sökportalen för alla Specify-databaser på riksmuseet.