amyloid
En amyloid hyf eller spor färgas blå av Melzers reagens. Det är ett viktigt kännetecken för många svampar. Se även: Melzers reagens
anteridium
Hanligt könsorgan, där spermatozoider bildas.
apothecier
Skålformade fruktkroppar hos lavar och andra sporsäckssvampar (ascomyceter). I apotheciet finns sporsäckar (asci) i vilka sporer bildas.
autotrof
En organism som är självnärande. Den kan antingen vara fotoautotrof, och producera sin näring genom fotosyntes, eller kemoautotrof, är då självnärande genom oxidation av oorganiska ämnen. Jämför med heterotrof.
bark
Det yttre skiktet hos lavar, bestående av tätt sammanfogade hyfer. Se även: hyfer
basidie
Sporbildande organ hos basidsvampar. Basidierna sitter till exempel på skivlingarnas skivor, i sopparnas rör och på taggsvamparnas taggar.
bål
Växtkropp som inte är uppdelad i rot, stam och blad, till exempel hos alger, lavar, nålfruktmossor och bållevermossor. Exempel: nålfruktsmossor
cephaloider
Samlingar av cyanobakterier (blågröna alger) hos lavar som har grönalger som algkomponent. De kan vara externa (utanpå bålen) eller interna (inuti bålen). Exempel: torsklav
cheilocystider
Cystider som växer på skiveggen mest hos skivlingar. Cheilocystider och pleurocystider i hymeniet anses vara omvandlade basidier. Se även: cystider, pleurocystider
chrysocystider
Cystider som har ett innehåll som färgas gult med basiska lösningar (t.ex. KOH, ammoniak). Se även: cystidier
cystider
Sterila ändceller av hyfer. De kan finnas på olika ställen av fruktkroppen, och de kan ha olika utseende; formen avviker klart från kringliggande vävnad.
Cheilocystider, chrysocystider, dermatocystidier (pilocystider & caulocystider), dichohyphidier , gloeocystider , pleurocystidier, m.fl.
dendrohyfer
Tjockväggiga hyfer som i mikroskop ser ut som avlövade träd. Exempel: Hasselticka och skorpticka.Se även: hyfer
dermatocystider
Cystider på hatt- eller fotyta, mest hos skivlingar. (På hatthuden: pilocystider; på foten: caulocystider). Se även: cystider
dextrinoid
En dextrinoid hyf eller spor färgas rödbrun av Melzers reagens. Exempel: kromporing.
Se även: Melzers reagens
dichohyphidier
Grenade Cystider kallas dichohyphidier. Se även: cystider
dimitisk
En dimitisk svamp består av två sorters hyfer. Exempel: kromporing.
Se även: monomitisk
diploid
Celler med dubbel kromosomuppsättning (cf. sporofyt). Se även: sporofyt
ektomykorrhiza
Karaktäriseras av att svampmycelet inte penetrerar cellerna i trädets finrötter, utan bildar ett nät av hyfer mellan trädrotens barkceller, det så kallade Hartigska nätet. Svampmycelet kapslar in roten i en mantel från vilken hyfer växer ut och bildar det vegetativa mycelet.
endemisk
(endemism) inom biolologi när ett taxon eller en art bara förekommer inom ett specifikt område
epifyt
En epifyt växer på en växt. Exempel: varglav, lummer, Frullanior
exsickat
(av latinets exsiccata) En uppsättning torkade exemplar av växter, svampar eller alger med tryckta och publicerade etiketter. Dessa exemplar distribueras vanligen i identiska serier till olika herbarier runt om i världen.
fotosyntes
Är den process där levande organismer med hjälp av klorofyll tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. I fotosyntesen tillverkas energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter försiggår i kloroplasterna i bladen.
fyllokladier
Barkklädda utväxter hos påskrislavar, Stereocaulon. Exempel: påskrislavar, Stereocaulon
fylogeni
Utvecklingshistorien hos en biologisk grupp.
gametofyt
Den haploida generationen hos mossor, som könsorganen bildas på; den gröna plantan (bål eller stam med blad). Könlig generation hos ormbunkar. Exempel: Takakia. Se även: haploid, bål
generativ hyf
Tunnväggig, förgrenad hyf med mellanväggar. Se även: hyf
gleba
Sporbildande del hos bland annat röksvampar och stinksvamp. Exempel: röksvampar, stinksvamp
gloeocystider
Cystider som har ett oljeartat innehåll som är ljusbrytande. Se även: cystider
haploid
Celler med enkel kromosomuppsättning (cf. gametofyt). Se även: gametofyt
heterotrof
En organism som lever av organiska ämnen. Den har förmåga att syntetisera cellmaterial med organiska föreningar som kolkälla. Heterotrofi finns hos alla djur och svampar, de flesta bakterier och saprofytiska växter. Jämför med autotrof.
hjälmsoral
Soral som sitter på undersidan av uppsvällda lobspetsar. Se även: soral, huvudsoral, läppsoral
huvudsoral
Klotlika soral i spetsen på små lober. Se även: soral, hjälmsoral, läppsoral
hyfer
De långa trådar som bygger upp en svamp.
hymenium
Den yta på en svamp där sporerna bildas.
hypofys
Tydligt differentierad, steril (dvs utan sporer) nederdel av bladmossornas sporkapsel, mellan urnan och setan. Exempel: parasollmossor. Se även: sporofyt, urna, seta
isidier
Vegetativa förökningskroppar hos lavar. Isidier är barkklädda och innehåller både svamphyfer och algceller.
kalyptra
"Mössa" av gametofytvävnad som täcker sporkapseln under en kortare eller längre period av dess utveckling. Exempel: Takakia
kapillitium
Tråd- eller nätformiga strukturer i spormassan hos t. ex. slemsvampar. Kapillitiet underlättar sporspridningen.
kladokarp
När det gäller mossor växer sporkapseln ut från toppen av vanliga sidogrenar på mossplantan.
konceptakler
Hos vissa brunalger sitter könsorganen i urnlika gropar, konceptakler, som samlas till uppsvällda skottspetsar, receptakler. Exempel: blåstång. Se även: receptakler
läppsoral
Soral som sitter i lobernas ändar och skiljer över- och undersidan på ett läppformigt sätt. Se även: soral, hjälmsoral, huvudsoral,
makrosporer
Bildas fyra och fyra, synliga för blotta ögat, ger upphov till den honliga gametofyten gametofyt. Se även: gametofyt
mamiller
Utskott från cellytan som består både av cellvägg och cellhålighet. Om man gör ett tvärsnitt av en cell med en mamill ser man att cellhåligheten följer med upp i utbuktningen. Se även: papiller
mazaedium
Finkornig massa av sporer, rester av sporsäckar och sterila svamphyfer (parafyser) typiskt för lavar tillhörande ordningen Caliciales.
Melzers reagens
Jodlösning som används vid artbestämning av svampar. Hyfer och sporer hos vissa arter färgas rödbruna eller blå av reagenset. Recept: 1,5 g jod, 1,5 g kaliumjodid, 20 g kloralhydrat och 20 ml destillerat vatten.
mikrosporer
Bildas i stort antal, ej synliga för blotta ögat, ger upphov till den hanliga gametofyten. Se även: gametofyt
monomitisk
En monomitisk svamp är uppbyggt av en typ av hyfer. Se även: dimitisk
myco-heterotrof
En organism som skaffar sig näring från en värd, exempelvis ett träd, via en svamp.
mykorrhiza
Ordet betyder ”svamprot” och är namnet på komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom fina svamptrådar som tränger in i rötterna hjälper svampen växten att ta upp vatten och närsalter, och får i sin tur organiska föreningar från växten. Svampen kan också ge växten antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Nästan alla världens växter kan bilda någon form av mykorrhiza och flera arter är beroende av symbiosen för att överleva.
nikt
Sporpulvret hos lummer. Nikt har använts som sårpulver och till att framkalla teaterblixtar. Exempel: lummer
papiller
Utskott från cellytan som enbart består av cellväggsmaterial. Om man gör ett tvärsnitt av en cell med en eller flera papiller ser man att cellhåligheten inte följer med upp i utskotten. Se även: mamiller
peristom
Den eller de tandkransar som sitter i kapselmynningen hos de flesta bladmossor. Exempel: Takakia
pleurocystider
Cystider som växer på sidan av skivan hos skivlingar. Cheilocystider och pleurocystider i hymeniet anses vara omvandlade basidier. Se även: cystider, pleurocystider, basidie
pleurokarp
En bladmossa som bildar honliga könsorgan och därmed sporkapslar på korta, specialiserade sidogrenar. Pleurokarpa arter har vanligen ett nedliggande växtsätt och tillväxer kontinuerligt i skottspetsen.
protonema
Grön, dvs klorofyllinnehållande, förgrodd hos mossor som bildas när sporen gror. Den består av celltrådar hos de flesta bladmossor, av en bål hos levermossor, och en liten cellklump hos nålfruktmossor.
pseudokolumella
En steril pelare i mitten av fruktkroppen hos vissa svampar (t.ex. hårig jordstjärna). Exempel: hårig jordstjärna
receptakler
Hos vissa brunalger sitter könsorganen i urnlika gropar, konceptakler, som samlas till uppsvällda skottspetsar, receptakler. Exempel: blåstång. Se även: konceptakler
resupinat
En resupinat fruktkropp är helt vidvuxen mot underlaget. Exempel: ullticka
rödlista
Förteckning över hotade arter. Sveriges rödlistor sammanställs av Artdatabanken.
saprofyt
Organism som bryter ner organiska substanser i naturen, t. ex. förmultnande växtdelar, eller organiskt avfall och förvandlar dem till koldioxid, metangas, fettsyror, vatten, värme etc. Växter som är saprofyter saknar i regel klorofyll.
seta
Kapselskaft hos mossor. Exempel: Takakia (bladmossa), Lophozia incisa (levermossa)
signaturlära
Gammal lära, enligt vilken läkemedel var signerade, det vill säga att växter och djur genom sitt utseende visade vara i kroppen eller mot vilka sjukdomar de var verksamma mot. Till exempel: Växter med gul växtsaft var bra mot gulsot, med röd växtsaft mot blödningar, med njurformade blad, som blåsippa, mot njursjukdomar. Bland kryptogamer har lunglav använts mot lungsjukdomar och torsklav mot bland annat munsjukdomen torsk. Exempel: torsklav
skeletthyf
Tjockväggig, oförgrenad hyf utan mellanväggar. Exempel: kromporing. Se även: hyfer
soral
Asexuellt förökningsorgan hos lavar. I soralet bildas soredier.
soredier
Vegetativa förökningskroppar hos lavar. Soredier består av svamphyfer lindade kring algceller.
sori
Sporgömmesamling på ormbunksblad.
spermatozoid
Hanlig könscell.
sporofyt
Den diploida generationen hos mossor, som producerar sporer; sitter på gametofyten, består av fot, seta och sporkapsel. Exempel: Takakia. Se även: diploid, seta
symbios
"samliv", när två olika organismer lever tillsammans i ett nära förhållande med positiv effekt för en eller båda parter. Ofta används begreppet som synonymt med mutualism, ett förhållande som båda parterna tjänar på. Andra exempel på symbiotiska förhållanden är kommensalism, där en part har nytta av förhållandet medan den andra påverkas obetydligt, och parasitism, där en part drar nytta av samlevnaden medan den andra skadas. Symbios kan ofta leda till samevolution, så att de inblandade arterna över evolutionär tid anpassas till sin inbördes växelverkan.
synonym
Många arter har beskrivits upprepade gånger, under olika namn. Det namn som en art fick först är normalt det man ska använda. Senare namn på samma art är synonymer till det första namnet.
söljor
Öglor vid hyfernas tvärväggar hos vissa basidiesvampar. Exempel: kromporing
teliopsor
Vinter-/vilospor hos rost och sotsvampar.
tomentum
Filtaktigt lager av löst sammanfogade hyfer hos lavar. Se även: hyfer
typ
En typ, eller nomenklatorisk typ, är ett exemplar av en organism till vilket ett vetenskapligt namn är knutet. Typexemplar är viktiga för den taxonomisk forskningen, eftersom man vid tvivel angående vilken art (underart, varietet) som menas med ett visst namn alltid kan gå tillbaka till typmaterialet och se efter.
urna
Den sporproducerande delen av bladmossornas sporkapsel. Exempel: parasollmossor. Se även: sporofyt
zygot
Befruktad äggcell eller den gemensamma cell som bildas efter att två likadana könsceller smält samman. Hos slemsvampar har myxoflagellaterna och myxamöborna funktionen av könsceller.