Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Öppettider:

Tisdag - fredag 10-18
Lördag, söndag 11-18
  • Huvudmeny

Astrid Cleve von Euler

Astrid Cleve von Euler var den första kvinnliga filosofie doktorn i naturvetenskap. Hon bedrev forskning inom botanik, kemi och kvartärgeologi.

Astrid Cleve von Euler

Astrid Cleve föddes i Uppsala den 22 januari 1875 som dotter till Per Teodor Cleve och hans hustru Alma Öbom. Hon fick sin utbildning i föräldrahemmet och tog studenten som privatist vid Uppsala högre allmänna läroverk 1891.

Utbildning

Efter studentexamen skrev hon in sig vid Uppsala universitet för att läsa naturvetenskap. Hon var framgångsrik i studierna, och redan 1898 disputerade hon på avhandlingen "Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium". Därmed blev Cleve den första kvinnan i Sverige som var filosofie doktor i ett naturvetenskapligt ämne.

Från 1898 till 1902 var Cleve amanuens vid Stockholms högskolas kemiska institution. Hon gifte sig med kemisten Hans von Euler-Chelpin år 1902 och ändrade då sitt namn till Astrid Cleve von Euler. De var gifta i 10 år och fick fem barn tillsammans. De samarbetade också vetenskapligt och publicerade en serie artiklar om organisk kemi.

Arbete

Mellan 1911 och 1917 var Cleve lärare i Stockholm. 1917 blev hon föreståndare för Uddeholmsverkens laboratorium. Hon var första innehavare av tjänsten och stannade där till 1923. Efter några år som lärare i Uppsala flyttade hon på trettiotalet till Lindesberg, där hon undervisade i realskolan.

Hon bosatte sig på Limnäs, en bondgård utanför staden, och ägnade sig åt jordbruk, samtidigt som hon forskade och tog emot studenter i sitt hem. Senare flyttade hon tillbaka till Uppsala, där hon var verksam vid Institutionen för kvartärgeologi. 1955 tilldelades hon professors namn.

Forskning

Under sina 75 år som aktiv forskare publicerade Astrid Cleve 130 artiklar. Hennes forskning ägnades främst åt botanik, kemi och kvartärgeologi. Redan som barn hjälpte Astrid Cleve sin far i hans studier av kiselalger, och hon kom att arbeta inom detta fält under hela sitt liv.

​Betydelsefulla verk

Hennes viktigaste verk var en flora över svenska och finska kiselalger: "Die Diatomeen von Schweden und Finnland", som kom ut i fem band mellan 1951 och 1955. Däri sammanställde hon uppgifter om systematik och ekologi för både nutida och fossila arter i sött och bräckt vatten.

Cleves kvartärgeologiska arbeten om issjöavtappningen och nivåförändringarna i Syd- och Mellansverige under senkvartär tid väckte debatt bland svenska och finska geologer. Eftersom vissa av hennes åsikter var mycket kontroversiella publicerade hon flera artiklar på eget förlag.

Bevarade preparat

Större delen av Astrid Cleve von Eulers prover och preparat av kiselalger gick genom ett missförstånd förlorade efter hennes död 1968. En mindre del av samlingarna finns dock bevarade på Naturhistoriska riksmuseet, däribland 1540 mikroskoppreparat och ett antal råprover. Bland annat finns prover från Tåkern, Stockholm och Sveriges och Finlands lappmarker.

Källor

Astrid Cleve & Lilly Paijkull: Genom Lule Lappmark. Svenska Turistfören. Årsskr., 1896: 227-240.

Maj-Britt Florin. 1968. Astrid Cleve von Euler. 22nd January - 8th April 1968. Svensk Botanisk Tidskrift 62(4), p. 549-564.