Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Livets mångfald

De flesta av jordens uppskattningsvis fem till tio miljoner växt-, svamp- och djurarter är ännu inte upptäckta. Alla kända arter har mer eller mindre viktiga funktioner i ekosystemen och vi kan anta att många av de idag oupptäckta arterna kan vara till nytta för människan

Solros

De runt trettio forskare på museet som är direkt engagerade i forskning under temat "Livets mångfald" har därför ett både spännande och angeläget arbetsområde.

Temat "Livets mångfald" berör följande ämnen:

  • Djurens och växternas släktskapsmönster på alla nivåer
  • Evolutionära nyckelhändelser under livets historia (utveckling av egenskaper)
  • Fylogenetisk teori och metodutveckling
  • Taxonomi (artbeskrivningar, revisioner, revisionsartat flora-/faunaarbete)

De forskare som arbetar med livets mångfald kan jämföras med äldre tiders upptäcktsresande. De deltar i de globala ansträngningar som just nu pågår för att hitta och kartlägga så mycket som möjligt av jordens biologiska mångfald. Eftersom ingen enskild forskare kan vara specialist på mer än en begränsad grupp djur, svampar eller växter krävs ett omfattande samarbete för att täcka in alla organismer.

Insamlingsresor – minst 50 nya arter varje år

En viktig del av arbetet är att samla in nytt material, då nyinsamlat material bidrar till kunskapen om vilka organismer som finns i olika delar av världen. Dessutom behövs ofta färskt material vid släktskapsrekonstruktioner baserade på arternas DNA. Bearbetning av det insamlade materialet är en tidskrävande process.

Efter insamlingsresor i tropiska områden, där större delen av jordens biologiska mångfald återfinns, kan det ta många år att bearbeta det insamlade materialet.

Men denna typ av arbete leder bland annat till att museets forskare varje år beskriver minst ett 50-tal nya arter från hela världen. Andra viktiga resultat av detta arbete är revisioner av olika organismgrupper och bestämningsverk, där museets medarbetare ofta bidrar.

Denna typ av arbete är nödvändigt för att biologer inom andra discipliner ska veta vilka arter de arbetar med och för att vi ska veta vilka som är i störst behov av bevarandeåtgärder.

Kartläggning av mångfalden

Museets forskare arbetar med att kartlägga mångfalden både i exotiska områden och i vårt närområde. Vi deltar exempelvis i arbetet med "Flora Malesiana", en blomväxtflora som när den är färdigställd ska inkludera Malaysia, Indonesien, Filippinerna och Nya Guinea. Arbetet leds av Leiden Nationaal Herbarium i Nederländerna och bedrivs av över 100 specialister spridda över hela världen.

Detta är den första vetenskapliga inventeringen av området, där det uppskattningsvis finns fler än 40 000 arter av blomväxter. Våra forskare arbetar med tre släkten innefattande omkring 70-90 arter i familjen oleanderväxter (Apocynaceae). Preliminära studier tyder på att ca 30% av de malesiska arterna fortfarande är obeskrivna i dessa grupper.

I Sverige ansvarar museet för Svenska Malaisefälleprojektet, ett projekt finansierat av ArtDatabanken under Svenska Artprojektet. Trots att namnet påminner om Malesien (ovan) har dessa inte med varandra att göra - fällorna är uppkallade efter René Malaise som uppfann dem.

Totalt har 61 så kallade Malaisefällor stått uppe mellan sommaren 2003 och vintern 2005-2006. Under denna tid har fällorna samlat in flera hundra miljoner exemplar av främst insekter, speciellt dåligt kända insektsgrupper som steklar och tvåvingar. Efter sortering skickas de insamlade djuren till experter för artbestämning.

Materialet räcker till forskning under åtskilliga tiotal år, och vi förväntar oss att både hitta ett stort antal nya arter och få en klarare bild av många insekters utbredning.

Rekonstruktion av livets träd

Våra forskare arbetar också med att klargöra hur arter av växter, svampar och djur är släkt med varandra. Även inom detta forskningsområde samarbetar vi med forskare runt om i världen för att rekonstruera allt större delar av "livets träd".

Forskningen inom detta område har idag stor hjälp av moderna molekylära metoder och moderna datorbaserade analysmetoder. Vi kan idag ta fram och analysera stora datamängder enormt mycket snabbare än för bara ett par decennier sedan.

Baserat på kunskap om arters evolution och släktskap kan vi därefter bland annat dra slutsatser om hur arter med vissa egenskaper har givit upphov till andra arter med helt nya egenskaper, om olika geografiska områdens historia och om hos vilka djur, svampar och växter vi bör leta efter egenskaper som vi människor kan använda oss av.

För att sätta in de molekylära resultaten i ett meningsfullt sammanhang krävs emellertid ingående kunskaper om exempelvis utseende, levnadsmiljö och utbredning för de organismer som studeras. Våra forskare bidrar aktivt till den spännande kunskapsexplosion som resultaten inom detta område under senare år lett till. Ett exempel är radikala omvärderingar av våra idéer om olika organismgruppers utveckling och släktskap.

Oväntad släktskap uppdagas

Ett projekt behandlar småfåglars (tättingars) utveckling och anpassningar. Våra svenska småfåglar hör till tättingarna, och gruppen är vitt utbredd i världen. Eftersom fåglar är populära tror många att vi har goda kunskaper om deras släktskap, men så är långt ifrån fallet.

Våra forskare har genom DNA-studier funnit flera exempel på att fåglar med markant olika utseenden är nära släkt med varandra, i motsats till vad man tidigare ansett. Sådan forskning har även avslöjat flera fall av konvergent evolution, det vill säga att arter som inte är närbesläktade liknar varandra på grund av liknande miljöanpassningar.

Exempelvis kunde vi visa att en art som länge betraktats som en släkting till kråkorna i själva verket är en mes. Tidigare beteendestudier på denna art som genomförts i tron att den stod nära kråkfåglarna måste därigenom betraktas i ett nytt ljus.

Våra forskare medverkar i olika arbeten med att ta fram floror. Bland annat har kärlväxter i Småland inventerats och bearbetas till en flora. Kontinuerligt pågår ett arbete med att upprätta en förteckning över alla kärlväxter som hittats i Sverige.