Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Samvariation hos havsfågelpopulationer

På vilka skalor märks människans påverkan på haven och vilka konsekvenser har de för havsfåglar?

Foto: Martina Kadin

Bakgrund

På grund av mänskliga aktiviteter har havens ekosystem förändrats då den biologiska mångfalden har minskat och viktiga ekologiska funktioner försvunnit. Detta forskningsprojekts syfte är att visa omfattningen av den mänskliga påverkan på haven och vidareutveckla metoder som gör att storskaliga mönster och orsakssamband kan identifieras.

I projektet kommer havsfåglar att användas som modellsystem, då de är väl studerade och det finns mycket tillgänglig data. För populationer av långlivade fågelarter är överlevnad viktigt för populationens, och även artens, fortlevnad. Både fiske och klimat kan ha stor påverkan på fåglars förmåga att överleva.

Global klimatförändring gör att havsmiljön långsamt förändras och extrema väderförhållanden blir vanligare. Fisket har stor inverkan på bestånden av fisk som är havsfåglarnas föda. Det är viktigt att studera om livsvillkor för världens olika populationer av havsfåglar varierar på ett likande sätt över tid och rum (synkronisering). Är förändringarna likadana hos olika populationer är det större risk för att arten eller havsfågelsamhället dör ut.

Metoder och förväntade resultat

Med hjälp av Bayesiska hierarkiska modeller och långtidsstudier av havsfåglar som gjorts, kommer projektet studera överlevnad hos flera havsfågelarter i ett flertal kolonier. Ringmärkningscentralen förvaltar data från sillgrisslor i Stockholms skärgård, insamlade av ideella ringmärkare, som kommer att ingå i projektet.

De statistiska analyserna av data är utformade för att hitta gemensamma drivkrafter, beskriva variation på flera rumsliga skalor och beräkna synkronisering mellan populationer. Detta kommer att hjälpa oss att förstå hur havsfåglar svarar på globala förändringsprocesser.

Resultaten och metoderna som används kommer tillsammans att ge exempel på hur vi kan studera effekterna av mänsklig påverkan och miljöförhållanden, på ett sätt som enkelt kan överföras till andra arter och ekosystem.

Finansiär

Vetenskapsrådet

Projektdeltagare vid NRM

Martina Kadin

Samarbetespartners

Projektet är en internationell post-doc förlagd till School of Aquatic and Fishery Sciences, University of Washington, Seattle, USA med Dr. Sarah J Converse som värd.

Källor och fördjupningsläsning

Alder, J., Campbell, B. et al. 2008. Forage Fish: From Ecosystems to Markets. Annu Rev Environ Resour 33: 153-166.

Converse, S.J., Royle, J.A. et al. 2013. A hierarchical nest survival model integrating incomplete temporally varying covariates. Ecol Evol 3: 4439-4447.

Erikstad, K.E., Reiertsen, T.K. et al. 2013. Seabird-fish interactions: the fall and rise of a common guillemot Uria aalge population. Mar Ecol Prog Ser 475: 267-.

Frederiksen, M., Daunt, F. et al. 2008. The demographic impact of extreme events: stochastic weather drives survival and population dynamics in a long-lived seabird. J Anim Ecol 77: 1020-1029.

Frederiksen, M., Jensen, H. et al. 2008. Differential effects of a local industrial sand lance fishery on seabird breeding performance. Ecol Appl 18: 701-710.

Grosbois, V., Harris, M.P. et al. 2009. Modeling survival at multi-population scales using mark-recapture data. Ecology 90: 2922-2932.

Halpern, B.S., Walbridge, S. et al. 2008. A global map of human impact on marine ecosystems. Science 319: 948-952.

Harrison, S. & Quinn, J.F. 1989. Correlated environments and the persistence of metapopulations. Oikos 56: 293-298.

Lahoz-Monfort, J.J., Morgan, B.J.T. et al. 2011. A capture-recapture model for exploring multi-species synchrony in survival. Methods Ecol Evol 2: 116-124.

Lebreton, J.D., Burnham, K.P. et al. 1992. Modeling survival and testing biological hypotheses using marked animals - a unified approach with case-studies. Ecol Monogr 62: 67-118.

Lorentsen, S.H., Anker-Nilssen, T. et al. 2015. Forage fish abundance is a predictor of timing of breeding and hatching brood size in a coastal seabird. Mar Ecol Prog Ser 519: 209-220.

Stenseth, N.C., Mysterud, A. et al. 2002. Ecological Effects of Climate Fluctuations. Science 297: 1292-1296.