Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

Svensk ringmärkningsatlas

Tre volymer av Svens ringmärkningsatlas har givits ut. Här hittar du information om innehåll i atlaserna och försäljningsställen.

Samarbete och syfte​

Svensk Ringmärkningsatlas är ett samarbetsprojekt mellan Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges Ornitologiska Förening. Syftet är att överskådligt i kartor och texter presentera biologisk information, insamlad genom ringmärkning, om de fåglar som någon del av året befinner sig i Sverige. Atlasen är tänkt att fungera som ett referensverk, men också att stimulera till mer specifika vetenskapliga bearbetningar.

Volym 1 -3

Svensk ringmärkningsatlas Volym 1, Lommar-rovfåglar

Fransson, T. & Pettersson, J.
Utgivningsår 2001, Stockholm
ISBN 91-86510-50-9
189 sidor, hård pärm, fyrfärgstryck

Svensk ringmärkningsatlas Volym 2, Skogshöns-hackspettar

Fransson, T. Österblom, H. & Hall-Karlsson S.
Utgivningsår 2008, Stockholm
ISBN 91-86510-59-2
216 sidor, hård pärm, fyrfärgstryck

Svensk ringmärkningsatlas Volym 3, Tättingar

Fransson, T. & Hall-Karlsson S.
Utgivningsår 2008, Stockholm
ISBN 91-86510-60-6
272 sidor, hård pärm, fyrfärgstryck

Exempel på artpresentation: GräsandPDF

Försäljningsställen

Böckerna finns att köpa bland annat hos Naturhistoriska riksmuseetsbutik och hos Naturbokhandeln.

Museets butik

Naturbokhandelnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Historia​

Den första sammanställningen i atlasformat av återfynd från fåglar ringmärkta i Sverige kom ut år 1935. Författare var Einar Lönnberg som i många år ansvarat för administrationen av ringmärkningen vid Naturhistoriska riksmuseet. I "Svenska Fåglars Flyttning" redogjorde han för de återfynd som inkommit framförallt till Naturhistoriska riksmuseet.

Sedan denna bok publicerades har ingen heltäckande sammanställning av svenska återfynd gjorts innan det nu pågående atlasprojektet tog sin början. Projektet initierades i mitten av 1980-talet då planering, ansökningar om finansiering för projektet och en omfattande dataläggning av samtliga befintliga återfynd tog sin början. Dataläggningen tog flera år och det var först i mitten av 1990-talet som arbetet med att bearbeta det enorma återfyndsmaterialet kunde påbörjas.