Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag-söndag 10-18


  • Huvudmeny

March for Science

Lördagen den 22 april 2017 deltog Naturhistoriska riksmuseet i manifestationen March for Science.

Manifestationenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ägde rum i mer än 500 städer runt om i världen. Initiativet kom från USA där forskare och allmänhet ville stå upp för vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället. Särskilt poängteras att vetenskapen inte känner några gränser och att dess styrka och karaktäristik är mångfald och öppenhet.

Sex frågor till Per Ericson, ställföreträdande överintendent och chef för avdelningen forskning och samlingar vid Naturhistoriska riksmuseet:

1) Varför stödjer museet denna manifestation?

Genom att stödja denna manifestation vill Naturhistoriska riksmuseet visa att det är viktigt att stå upp för betydelsen av vetenskap och faktabaserad kunskap i samhället.

2) Varför är inte vetenskap bara för forskare?

Mycket i vårt samhälle är uppbyggt så att vi kan dra nytta av forskningsresultat. Det kan vara genom att vården av sjuka anpassas efter nya rön inom den medicinska forskningen, eller att bedöma hur man kan lindra effekterna de pågående klimatförändringarna. Politiska beslut ska vara grundade i objektiva fakta och dessa är ofta resultat av god forskning.

3) Hur kan vetenskap utmana rådande sanningar?

Vetenskap är i grunden alltid prövande och ifrågasättande. Forskning används inte för att bevisa saker och ting. Tvärtom så vilar vetenskap på tanken att en teori endast anses gälla så länge den inte har motbevisats. Det är vetenskapens uppgift att kritiskt granska sådant som vi hittills tagit för sanning. Endast på det sättet kan man nå ny, fördjupad kunskap.

4) Hur hänger vetenskap och källkritik ihop?

Ett källkritiskt synsätt är grunden inte bara för vetenskapen utan för det moderna samhället. Genom att kritiskt granska uppgifter man tar del av i media eller hör berättas undviker man att sprida falska uppgifter eller rykten. Det finns tillräckligt mycket vederhäftig information för att göra livet komplicerat, vi behöver inte dessutom få ta del av förvanskad eller t.o.m. förfalskad information.

5) Vad menas med acceptans för acceptans för oliktänkande och ifrågasättande i detta sammanhang?

Övertro på auktoriteter är ett stort hot inte bara mot bra vetenskap, utan även utanför forskarsamhället. Tanken att vissa personer redan har alla svar. Sådant leder till stagnation. Samtidigt som tidigare generationer av forskare lagt grunden för vår nuvarande kunskap så finns det ett stort värde i att utmana etablerade ”sanningar”, att vara gränsöverskridande. Inom vetenskapen är det inte alltid uppskattat att ifrågasätta doktriner och vara oliktänkande, men det är just detta som ibland leder till språng i kunskapsutvecklingen, till nya paradigm.

6) Hur kommer museet att arbeta för att stödja manifestationen framöver?

Det ingår i Naturhistoriska riksmuseets uppdrag att öka kunskapen om vår naturmiljö och att förmedla kunskap till våra besökare. Det är vår vision att detta ska inspirera till ökat ansvar för såväl närmiljö, som världen i stort. Rent konkret så bedriver museet en omfattande egen forskning inom biologi, geologi, paleontologi, miljögifters spridning i naturen, m.m. Genom utställningar och annan pedagogisk verksamhet kan vi dessutom förmedla fakta om naturen till flera hundratusen besökare varje år.