- Du är här:
- Startsida
-
Forskning och samlingar
-
Forskningsnyheter
Forskare tar hjälp av månen
Här kommer mångruset att analyseras. Instrumentet är en så kallad jonmikrosond. Foto Staffan Waerndt.
Ungefär 500 miljoner år efter jordens födelse blev temperaturen svalare. Det gjorde att oceanerna med magma stelnade, bergarter kristalliserades, en jordskorpa bildades och så småningom satte kontinentaldriften igång. Dessa händelser ska man nu ta reda på mera om — vad, hur och när dessa händelser inträffade.
Månmaterialet ska museet få låna av NASA. Bilden visar en månmeteorit i museets samlingar.
De äldsta stenarna finns på månen
Det var i slutet av denna period som det någonstans på jorden blev rätt förutsättningar för att liv skulle bildas. De äldsta resterna av jordskorpan som finns kvar idag är från denna tid, men kan bara hittas på Grönland och i Australien. Nu riktar forskarna blicken mot månen för att få tag på mer.
- En handfull mångrus är ett fantastisk material för en forskare som studerar geologin i jordens barndom, säger Martin Whitehouse, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Månen var en del av jorden
Månen består av material som en gång var en del av jorden. I en av solsystemets kraftigaste kollisioner, då jorden kolliderade med en asteorid, slungades material ut i omloppsbana runt jorden. De spridda resterna drogs samman och bildade månen.
Martin Whitehouse ska leda den nya forskningsarbetet. Foto Martin Testorf.
Materialet från månen kommer museet att få låna av NASA.
Forskningen finansieras under de kommande fem åren av ett stort bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Kontakt
Martin Whitehouse
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Laboratoriet för isotopgeologi
Se kollisionen på Cosmonova
En av filmerna på Cosmonova visar en detaljerad animation av den våldsamma kollision som ledde till att månen bildades. Kollisioner i kosmos.
Jorden sedd från månen. Foto NASA.