Hitta hit:
T-bana: Universitetet
Frescativägen 40

Ordinarie öppettider:
Tisdag–fredag 11–17
Lördag–söndag 10–18

  • Huvudmeny

Bepansrat tulpandjur hade fångstarmar och svans

Museets forskare har hittat fossil av ett fyra centimeter stort djur som avslöjar den tidiga evolutionen i djurgruppen som människor och alla andra ryggradsdjur tillhör.

Djurets hade en bepansrad kropp och likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjur. Rekonstruktion Nobumichi Tamura.

Så här kan det levande djuret ha sett ut för 530 miljoner år sedan. Djurets hade en bepansrad kropp och likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjur. Rekonstruktion Nobumichi Tamura.

Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.

Forskarna hittade fossilet i Kina och det är 530 miljoner år gammalt vilket betyder att den levde mitt i det som kallas för den kambriska explosionen, då livet på jorden på relativt kort tid utvecklades från enkla organismer som bakterier och plankton till en mångfald av allt större havslevande djur.

Enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet är de fossil som vanligtvis hittas från den här åldern mikroskopiska djur med skal, men här har vi alltså ett komplett djur lika stort som ett lillfinger.

Fossil

Fossilfyndet är äldre än alla fossila tagghudingar och visar hur den gemensamma föregångaren till tagghudingar och svalgsträngsdjur såg ut. Ett 4 cm långt tulpanfomat djur som levde på havsbotten.

Förgrening i livets träd

Människan tillhör en del av djurrikets stamträd som består av tre grenar. Det är ryggsträngsdjuren (ryggradsdjur m.fl), tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar m.fl), samt svalgsträngssdjuren med bland annat ollonmaskar.

Det är just förgreningarna i livets träd som är svårast att kartlägga och detta fynd som forskarna nu identifierat är nära ett sådant vägskäl.

Fossilet är den äldsta kända tagghudingen, och visar likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjuren. Det visar hur deras gemensamma föregångare måste ha sett ut, och bekräftar att de är närmare släkt med varandra än de är med ryggsträngsdjuren.

- Djuret vi hittat har kalkplattor som tagghudingar är täckta av, samtidigt som de har en muskulär svans och samma höger-vänster symmetri som svalgsträngsdjuren, säger Timothy Topper, vid Naturhistoriska riksmuseet och Northwest University in China.

Därmed är en viktig pusselbit lagd och kommer att göra många andra fossilfynd lättare att placera i evolutionens pussel om vårt ursprung.

Äldre än tidigare fynd

Fossilet är mer än 10 miljoner år äldre än alla fossila tagghudingar man hittills hittat och har även betydelse för vår förståelse av den kambriska explosionen. Fyndet flyttar tillbaka tiden för den kambriska explosionens början, alternativt att ”explosionen” gick ännu snabbare än man tidigare trott.

Djuret har fått namnet Yiajianhella biscarpa, vilket betyder det tvåarmade djuret från Yanjianhe, som fyndplatsen i Kina heter.

Forskningen publicerades i Nature Communications 2019-03-25 och är ett samarbete mellan forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och forskare i Kina och Frankrike.

Läs forskningsstudienlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster online i Nature Communications.